Tidigare utställningar

Eva Eriksson

5 oktober 2024–26 januari 2025

Eva Eriksson är en av Sveriges främsta och mest älskade barnboksillustratörer. Med hennes varma och inkännande tecknarstil bjuder hon in oss i sagor och berättelser där karaktärernas känslor är fint skildrade, ofta med humor, liv och rörelse. Med träffsäkerhet visar hon på relationerna mellan figurerna och gestaltar allt med en finkänslig hantering av färgerna, och med tydlig känsla för bildberättande.

Eva debuterade som barnboksillustratör 1977 och har illustrerat en stor mängd böcker, varav flera räknas som tidlösa klassiker. Några har dessutom förvandlats till teater och animerade kortfilmer som visats på bio och tv. Genom åren har hon samarbetat med många författare, till exempel Barbro Lindgren i böckerna om Max och Vilda bebin, med Ulf Nilsson i böckerna om Lilla syster Kanin och med Viveca Lärn i böckerna om Eddie. Hon har också skrivit och illustrerat egna böcker, där berättelsen om Bella och Gustav (1980) var den första.

I utställningen visas bilder från hela hennes karriär med skisser, originalen från böckerna och interaktiva platser för lek och läsande.

Eva Eriksson föddes i Halmstad 1949 och flyttade som 19-åring till Stockholm för att utbilda sig på Konstfack – först inom textil och senare som teckningslärare. Därefter arbetade hon som teckningslärare, fick barn och hittade i och med det hem som barnboksillustratör. Eva har tilldelats ett flertal priser och utmärkelser genom åren, exempelvis Expressens Heffaklump 1981, Astrid Lindgren-priset 2001, Ottilia Adelborgpriset 2006 och Region Hallands kulturpris 2016. Mellan åren 2003 och 2012 satt hon på stol nr 1 i Svenska barnboksakademin.

Kjell Ivan ”KIA” Anderson

5 oktober 2024–26 januari 2025

I samband med en donation till museet har vi glädjen att visa illustratören Kjell Ivan ”KIA” Andersons (1935–2017) lekfulla och inbjudande bildvärld. I utställningen visas ett urval av Andersons bilderböcker och tidningsillustrationer från hans omfattande karriär, med fokus på arbeten från 1960- och 1970-talet. Det bjuds på nostalgi och igenkänning från en tid med färgstarka mönster, flödig teckning och fantasifulla berättelser.

Från 1960- till 1980-talet arbetade Anderson mycket med barnböcker. Bland hans mer kända verk kan nämnas En elefant (1969) och Mannen med den rutiga rocken (1972). Anderson illustrerade både egna och andras berättelser men arbetade helst med både text och bild för att fritt kunna skapa de bilder han ville. Ofta påbörjade han arbetet med att skapa en fantasifull teckning som sedan broderades ut, framåt och bakåt, till en hel bok.

Med tusch, akvarell, kritor och spritpennor skapade Anderson drastiska och färgstarka bilder med en engagerande glädje. Han tecknade även för reklambyråer, dagstidningar och veckopress, däribland Femina. I tidningsillustrationerna kunde han vara mer formmässigt experimentell, medan ett tydligt berättande präglar bilderböckerna. Hans teckningar (som i flera fall förvandlats till animationer) har även synts i produktioner för SVT, exempelvis Fem myror är fler än fyra elefanter (1973–1977) och julkalendern Stjärnhuset (1981).

Anderson växte upp utanför Karlstad och studerade illustration och grafisk formgivning vid Slöjdföreningens skola (nuvarande HDK) i Göteborg 1951–1958. Senare blev han lärare på skolan och undervisade i dessa ämnen 1981–1991.

Utställningen med ”KIA” visas på Teckningsmuseet 5 oktober 2024–26 januari 2025.

Tecknandets historia – lusten att berätta

15 juni–15 september 2024

Teckningskonstens historia är svindlande lång. De äldsta kända grottmålningarna är över 60 000 år gamla, men långt innan människan skapade dessa bilder med utsökt materialkännedom har man med säkerhet tecknat. Någon gång har människan börjat teckna linjer med en pinne i sanden, ritat med en förkolnad bit trä på en berghäll, eller kanske ristat linjer med en vass sten. Vi vet inte när det hände men att det är ett urgammalt uttrycksbehov står klart. ​

Teckningskonsten är universell och allmän. Alla har vi hållit i en penna och ägnat oss åt den märkliga abstraktionen att omvandla vår komplicerade värld till tunna linjer på en platt yta. Teckningen kan användas som skiss för ens tankar och idéer, som dokumentation och som fri konstform med sina egna speciella möjligheter. Den är ett uttryck för vårt inre och bär på vår vilja till kommunikation. Med teckningen kan vi visa vad vi har sett och tänkt, vad vi tyckt och känt. Eller så vill vi bli överraskade – krumeluren blev en människa!​

I den här utställningen tar vi ett grepp om teckningskonsten i en bred bemärkelse. Vi visar hundratals bilder, oftast gjorda på papper, där linjen är det viktigaste elementet. I första delen av utställningen gör vi vitt skilda nedslag i teckningskonstens rika historia, sedan följer ett urval av originalverk med teckningshistorisk utgångspunkt ur museets samling från 1700-talet och framåt. Av alla fantastiska teckningar i samlingen har vi gjort ett subjektivt val av bilder som får representera olika epoker och genrer inom detta spännande konstnärliga fält.

Linda Holmer – Arches

17 februari–26 maj 2024

Linda Holmer (f. 1971) är konstnär, tecknare och skribent, verksam i Göteborg. I sina teckningar arbetar hon med tecknandet som tillstånd, som ett sätt att se och vara närvarande på. Tecknandet är ett sätt för henne att knyta kontakt med platsen, med andra och med kroppen. Holmer tänker inte att sin konst handlar specifikt om henne själv, utan om vad det är att vara människa och om naturen inom oss. Hon undersöker, bearbetar och förundras, lyssnar på ljuden i sin omgivning och sträcker på så vis sin närvaro ända till ljudkällan. Hon känner in upplevelsen av kroppen och hur omgivningen påverkar den. Det här blir som ett slags förstärkt närvaro, en form av meditation förankrad i linjen.

Holmer arbetar också tillsammans med andra i gemensamma teckningssessioner, ibland utomhus. Då uppstår en kontakt med och mellan andra människor. Med förutsättningslös lyhördhet och förundran växer teckningarna fram. Efteråt går hon på och bearbetar teckningarna och knyter samman alla dessa ”röster” i ett slags visuellt samtal. Kanske har även omgivningen varit medskapare med fläckar från blåbär eller avtryck av mossa. Teckningarna i utställningen »Arches« är främst skapade under pandemin 2021 ur en känsla av isolering och ensamhet, riktade mot kommunikation och kontakt.

Linda Holmer arbetar även som lärare på HDK-Valand (Högskolan för konst och design) i Göteborg och är själv verksam som bilderboksskapare. Då är hon särskilt intresserad av mellanrummen: mellan ord och bild, ord och kroppsspråk och bok och läsare.

Olivier Herdies – Levande sitt eget liv

17 februari–26 maj 2024

Olivier Herdies (1906–1993) var en belgisk-svensk konstnär och poet, född i Bryssel. Hans föräldrar, Thérèse och Eugène, var båda författare och kulturintresserade skribenter, men pappan lämnade familjen när Olivier var två år och mamman lämnades ensam att försörja de båda barnen. Uppväxten präglades av en ansträngd ekonomi och familjen tvingades ofta flytta på grund av obetalda räkningar. Men tillvaron genomsyrades också av många kulturupplevelser. Mamma Thérèse var mån om att låta barnen ta del av det som hon ansåg vara kultur av hög kvalitet, vilket var klassiska verk inom musik och litteratur. Hon hade inte mycket till övers för de samtida konstformerna. För henne var den andliga rikedomen viktigast – ett sätt att fly undan vardagens irriterande bekymmer.

När Tyskland ockuperade Belgien under första världskriget flydde familjen till England där Olivier tog starkt intryck av kulturen. Under en period var han med i en teatergrupp och då väcktes lusten att bli skådespelare, något som hans mamma inte var särskilt förtjust i. När kriget var slut återvände familjen till Belgien och bosatte sig i ett gammalt hus med en stor, vildvuxen trädgård. Den vilda naturen blev en fristad för Olivier och inspirerade honom att börja skriva dikter. Som sjuttonåring började han på konstakademin i Bryssel, men trivdes inte med den traditionella och mycket strikta undervisningen. I stället blev han antagen till teaterhögskolan där han efter avslutad utbildning blev erbjuden en plats hos ett turnerande teatersällskap. Oliviers mamma ansåg dock inte detta som ett lämpligt yrke och han blev tvungen att tacka nej.

I stället började Olivier att resa runt i Europa som kulturjournalist, och hade fördel av att behärska både franska och engelska. I perioder spenderade han också mycket tid i det naturnära hemmet och fortsatte att skriva poesi. Vid 24 års ålder hade han färdigställt sin första diktsamling, Connaissance du Printemps (övers. Kunskap om våren), som dock inte publicerades förrän 1936. I sina dikter beskriver han natur och växtlighet med uttrycksfulla detaljer, men också med ett visst vemod. Utställningens titel är hämtad från hans dikt ”Ode till en rutten gren” där en av stroferna lyder: ”Levande sitt eget liv vaggar grenarna sorglösa ovanför”.

Under sina resor hade Olivier besökt och blivit nyfiken på Skandinavien. 1937 kom han till Stockholm för att göra ett reportage, och blev alltmer förtjust i staden. Han bestämde sig för att stanna kvar i Sverige och försörjde sig som skribent och lärare i franska. På en av kurserna i franska träffade han sin blivande fru, Gudrun Huss. De gifte sig 1947 och fick två barn.

Paret umgicks i kretsar med konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter. Oliviers stora intresse för konst och kultur hade hållit i sig och så småningom började han arrangera utställningar med Stockholmsbaserade konstnärer. Vid ett tillfälle anordnades en utställning med konstnärer som flytt till Sverige under andra världskriget, vilket gjorde det möjligt för Stockholmspubliken att ta del av de modernistiska influenserna från Europa.

1948 åkte Olivier till Paris i egenskap av kulturjournalist, och blev där mycket inspirerad av den modernistiska konsten och de nya, helt abstrakta uttryckssätten. Viktiga influenser blev också vänskaperna med den danske konstnären Richard Mortensen och den svenske författaren och konstnären Öyvind Fahlström.

Efterhand började Olivier själv att teckna. Först lite trevande, nästan som barnteckningar, sedan en del karikatyrer. Vid ett tillfälle var han på besök hos vännen och författaren Rut Hillarp, där det spelades musik av Bach på grammofonen. Nästan som i hypnos gick Olivier plötsligt fram till vännens skrivbord, doppade fingrarna i bläckhornet och började måla flera helt abstrakta verk på skrivpappren. Detta blev startskottet för Oliviers konstnärskap. Det är som om att alla de intryck och influenser han tagit till sig under många års tid slutligen tog sig uttryck i ett eget konstnärligt skapande.

Under de följande åren skapade han både storskaliga, svartvita tuschteckningar och abstrakta målningar i kraftfulla färger. Stora färgfält blandades med tunnare linjer och geometriska former. Alla delar samspelar med varandra och ingenting ska vara överflödigt. Tematiken från hans tidigare dikter återkom i hans konst, där förkärleken för naturen och minnet av den stora trädgården fanns kvar. Färgerna ställs i kontrast till varandra men bildar ändå en sammanhållen helhet.

I sitt skapande utgick han mycket ifrån känsla och instinkt. Han beskrev själv hur han målar det han är, och att målningen efterhand tog sin egen form. Det är ett engagerat berättande, men det är inte alltid tydligt exakt vad som berättas. Med sina bilder vill han i stället sätta i gång betraktarens fantasi.

1955 fick Olivier sin första utställning på Galerie Colette Allendy i Paris, och följande år ställde han ut på Galleri Brinken i Stockholm. Efter detta medverkade han i flera grupp- och soloutställningar fram till 1992, primärt i Sverige men även i Paris och Edinburgh. Han fick också ett par utsmyckningsuppdrag samt skrev och regisserade dokumentärfilmen ”Popen kommer till stan” (1964).

Olivier Herdies avled 1993, 87 år gammal.

Alvaro Tapia – Världar och Vidunder

7 oktober 2023–28 januari 2024

Alvaro Tapia, född 1976 i Växjö och bosatt i Stockholm, är illustratör och koncepttecknare. Han är utbildad vid Konstfack (grafisk design och illustration) och har genom åren skapat alltifrån bok- och skivomslag till konceptdesign för datorspel.

Hans första bokomslag var Harry Potter och de vises sten, utgiven 1999. Karaktären var vid tiden relativt okänd, men i dag har böckerna om Harry Potter sålt i nästan 4 miljoner exemplar bara i Sverige. Tapia har tecknat alla omslag utom ett för den svenska utgåvan av bokserien.

Bland andra uppdrag kan nämnas illustrationer till boken Svenska folksagor (2008), bilder till det kultförklarade rollspelet Drakar och Demoner samt flera skivomslag, däribland rapparen Timbuktus genombrottsalbum The botten is nådd! (2003) och Dismembers album Death Metal (1997).

Tapia hämtar inspiration till sina bildvärldar från kulturhistoria, religionshistoria, folklore och arkeologi. Ända sedan barndomen har han fascinerats av sagor och mytologiska väsen. Han tecknar karaktärer med stor inlevelse och gestaltar träffsäkert deras roller och funktioner i berättelsen. I illustrationerna förmedlar han skickligt stämningar och dramatiska förlopp, med en tydlig känsla för komposition och dynamik. Hans bilder rymmer mängder av spännande detaljer som kan inspirera fantasin och samtidigt leda in betraktaren i nya, förtrollande världar.

Arkeologisk fyndteckning

7 oktober 2023–28 januari 2024

Att på ett vetenskapligt och verklighetstroget sätt teckna av arkeologiska fynd som gjorts vid utgrävningar är en gammal dokumentationsmetod. Det finns belägg för att fyndteckning använts i Sverige åtminstone sedan 1600-talet. När arkeologin blev klassad som en vetenskaplig praktik under andra hälften av 1800-talet började metoden användas mer strukturerat. Författaren och arkeologen Oscar Montelius praktverk ”Minnen från vår forntid” från 1917 är fullt av detaljerade illustrationer av fynd från hela Sverige, skapade av tecknaren och grafikern Olof Sörling. På ett vetenskapligt sätt har föremålen åskådliggjorts i kronologisk och typologisk ordning. Än i dag är Montelius verk en källa till inspiration för samtida arkeologer och fyndtecknare.

Under senare delen av 1800-talet blev fotografi en alltmer tillgänglig teknik. Då blev det också vanligare att arkeologerna tog med sig en kamera för att dokumentera fynden under utgrävningarna. Under fotografiets tidiga år var det dock svårt att få tillräckligt tydliga bilder, som dessutom skulle kunna användas i rapporter och andra tryckta skrifter. Länge var därför teckningen den främsta metoden för att återge objekten på ett tydligt sätt. Under 1990-talet blev digital fotografering allt vanligare och senare även 3D-skanning. Detta gjorde det möjligt att skapa snabba och billiga avbildningar av föremål, och efterhand har den digitala dokumentationstekniken blivit alltmer utbredd. Teckning används dock fortfarande inom rapportering och förmedling av fynd från utgrävningar, men i allt mindre utsträckning. Det är inte heller alla föremål som tecknas av, utan ett urval som är extra intressanta att synliggöra ur aspekter såsom funktion eller ålder.

I utställningen visas ett urval av fyndteckningar som lånats in från Hallands konstmuseums och Kulturmiljö Hallands arkiv, med fokus på utgrävningar och fynd från Laholm med omnejd.

Medverkande tecknare: Anders Andersson, Anne Carlie, Staffan Hyll, Annika Jeppsson och Bo Lundevall.

Bajt // Heiska

17 juni–17 september 2023

I sommar visar Teckningsmuseet de samtida internationella konstnärerna Maria Bajt från Sverige, verksam i Berlin, och Hannaleena Heiska från Finland. Med starka uttryck och stor formkänslighet intar deras verk museet med bland annat teckning och skulptur. Teman som berörs är människan, övervakning, mytologi och arkeologi.

Maria Bajt

Maria Bajt arbetar med måleri, teckning, skulptur, grafik, installationer, offentliga gestaltningar och artist books, i vitt skilda material som papper, textil, glas och stål. Hon skapar ofta hela rumsgestaltningar där teckning och måleri flyttas ut i rummet och blir en del av en större berättelse. Hon arbetar i olika format, från små grafiska blad till stora platsspecifika installationer.

Bajt är liksom surrealisterna intresserad av konstnärliga lekar som metod för skapande, där drömmar och det undermedvetna får träda fram. Hon kombinerar detta intuitiva arbetssätt med research och insamlat material. Utifrån detta skapar hon mängder av papperssilhuetter som hon sätter samman till hybrida figurer eller kroppar som blir förarbeten till hennes verk.

Bajt arbetar med teckning i såväl starka färger som i grafiskt svart-vita bildvärldar. I sin konst lyfter hon fram kvinnors liv och erfarenheter i mytologin, historien och samtiden. Hon arbetar med historiska och arkeologiska referenser, med personliga upplevelser och tillståndet i världen. I Bajts konst påminns vi om att allt skapande involverar transformation – en gestaltning leder till en annan. Hennes verk träder över en tröskel där världen magiskt förändras.

Maria Bajt är född 1976 i Stockholm och utbildad vid Kungliga konsthögskolan. Hon är sedan många år baserad i Berlin. Hennes konst har visats i bland annat Berlin, Stockholm, Åbo, Bryssel och Minneapolis. Hon har ställt ut på Wanås Konst och Norrtälje konsthall och har de senaste åren arbetat med flera konstnärliga gestaltningar i bland annat Helsingborg, Lammhult, Kristianstad och Örebro.

Hannaleena Heiska

Hannaleena Heiska är en av sin generations mest uppmärksammade finska konstnärer. Hon har gjort sig känd för sina alla prima-målningar (där färgen läggs på i en omgång utan mellantorkningar), sammetslena kolteckningar, installationer, performance och videokonstverk. Heiskas arbete är präglat av ett djupt intresse för mänsklighetens gränser och gränstillstånd, särskilt i förhållande till andra djur.

Hon skapar tematiska helheter som leder in betraktaren i intensiva upplevelser av tänkta världar och andra universum, ofta speglande historiska fenomen, vår upplevda verklighet och möjliga framtider. Heiskas djupa kunskap om hantverket och materialet återspeglas i hennes verk som bär en unik tidlöshet – en antydan om vad som kanske finns kvar efter oss, eller vad som möjligen fanns före.

I utställningen ser vi bland annat teckningar från serien ”Camouflage”, där Heiska inspirerats av smink och frisyrer skapade av aktivister för att störa elektronisk ansiktsigenkänning – ett sätt för den moderna individen att existera i en digital värld av ständig övervakning. Vi möter också en serie kolteckningar av observatorier – stumma, stängda byggnader som träder fram ur kolets dova mörker.

Hannaleena Heiska, född 1973 i Uleåborg, Finland, är utbildad vid Bildkonstakademin i Helsingfors. Hon har bland annat ställt ut på Göteborgs konstmuseum (2015), Espace Louis Vuitton i Tokyo (2012) och Contemporary Art Centre i Vilnius, Litauen (2010). Hennes verk finns representerade i många offentliga samlingar, exempelvis Göteborgs konstmuseum, nationalgalleriet Kiasma i Helsingfors och Esbo moderna konstmuseum (EMMA).

Elsie Landström – teckningar från museets samling

17 juni–17 september 2023

Elsie Landström, född 1931 i Odensala i Uppland, är en konstnär verksam inom teckning och måleri, mest känd för sina pastellteckningar. I utställningen visas teckningsblock av Landström från Teckningsmuseets samling, huvudsakligen från 1950-talet. Vi möter ett konsekvent och originellt konstnärskap med ett starkt känslomässigt uttryck. Hennes teckningar visar en stor färg- och formmässig träffsäkerhet. I Landströms bilder finns en utpräglad känsla för rörelse och en sirlig lätthet i linjen. Figurerna är ofta livfullt dansande, men ibland sittandes, kontemplerande eller betraktande. Personerna är oftast kvinnor, och barn. Människan är i fokus. Det finns ett psykologiskt djup i bilderna, där gestalternas uttrycksfulla kroppar och ögon fångar in betraktaren. Vi kan också se ett spännande spel med färgerna och ett utforskande av pastellkritans möjligheter.

Elsie Landström är huvudsakligen autodidakt men studerade under tidigt 1950-tal hos Carl Kylberg samt på Signe Barths konstskola i Stockholm. Hon deltog i Nationalmuseums utställning ”Unga tecknare” 1951 och hade sin första separatutställning på Kalmar konstmuseum 1953. Samma år skapade hon en uppskattad affisch åt Rädda barnen.

Elsie Landström har även ställt ut på galleri S:t Nicolaus (1955), Galleri greven (1981), Teckningsmuseet (2003) och Galleri Englanejd (2007). Hon finns även representerad på Kalmar museum.

Björn Berg – livet som tecknare

18 februari–28 maj 2023

Björn Berg (1923–2008) var en av Sveriges mest folkkära och produktiva tecknare. Han var en suverän iakttagare med en tecknarstil präglad av rörelse, värme och humor. Bergs tecknande spänner över allt från barnböcker och skämtsamma betraktelser via resor och reportage till populärhistoria. Han har även skapat fria verk inom teckning, måleri, grafik och träsnideri. I dag är Björn Berg mest känd för sina illustrationer till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och Alf Pröysens Teskedsgumman, men han har skapat teckningar till drygt 400 böcker och gjort otaliga illustrationer för diverse tidningar. I Dagens Nyheter, som han tecknade för i 40 år, gjorde han bland annat reportageteckningar åt Torsten Ehrenmark och dagliga illustrationer till sidan ”Namn och Nytt” med texter av Alf Henrikson.

Björn Berg föddes 1923 i Unterwössen i Tyskland av svenska föräldrar. Familjen bodde 1926–1935 i New York, där hans pappa Folke försörjde sig som porträttmålare och målade dekor till restauranger och barer. De råbarkade individerna i barerna (alkoholförsäljning var förbjudet) gjorde starkt intryck på Björn Berg, liksom att kunna röra sig runt i den stora världsstaden. Resande och rörelsefrihet kom att följa honom genom livet. När familjen senare flyttat till Sverige började han under tidigt 1940-tal att göra skämtteckningar åt bland annat Söndagsnisse-Strix och annonsbyrån Gumaelius. Vid samma tid studerade han konst på Tekniska skolan och därefter Etsarskolan i Stockholm. Åren 1948–1949 studerade han i Frankrike hos konstnärerna André Lhote och Fernand Léger. Hans främsta läromästare, redan från barndomen, var emellertid fadern Folke.

Från och med 1952 var Björn Berg fast anställd på Dagens Nyheter, men han arbetade parallellt med otaliga andra illustrationsuppdrag. Från 1950-talet och framåt kom han att illustrera åtskilliga böcker av den norske författaren Alf Pröysen, däribland Teskedsgumman. 1968 gjorde han teckningarna till ”Varför är det så ont om Q” av Hans Alfredson. Under 1960- och 1970-talet skapade han bilderna till böckerna om Emil i Lönneberga – ett arbete som föregicks av noggranna förstudier. Under 1980-talet illustrerade han bland annat Falstaff Fakirs saga ”Pomperipossa” och flera böcker av den brittiske författaren P.G. Wodehouse. Dessutom gjorde han illustrationer till ett stort antal böcker av Alf Henrikson, däribland den ambitiösa ”Alla tider – Världens historia under 4000 år” från 1990 – ett tecknande som tog fem år färdigställa.

I år är det 100 år sedan Björn Berg föddes. I utställningen ser vi verk från hela hans långa och innehållsrika liv som tecknare, från uppväxtåren i New York till skämtteckningar, reportageteckningar och bokillustrationer för både barn och vuxna.

(Utställningen är producerad i samarbete med sonen Sven Berg och dottern Maja Berg Lindelöw.)

Pop life

15 oktober–29 januari 2023

I höst/vinter ges ett utmärkt tillfälle att uppleva samtida europeisk teckningskonst när Teckningsmuseet visar den internationella grupputställningen Pop Life. Fokus i utställningen ligger på gestaltningar av människan med referens till olika typer av media och populärkultur. Vi möter en spännande mångfald av konstnärliga uttryck, från stora färgsprakande figurskildringar till små svartvita teckningar i långa serier, från ögonblicksbilder ur filmens värld till kollageartade teckningar fyllda av referenser. Vi bjuds på fria psykologiska människogestaltningar, bärande idéer och omsorgsfulla utföranden.

I utställningen visas verk av konstnärerna Marcel van Eeden (Nederländerna), Euan Gray (Storbritannien), Paul McDevitt (Tyskland), Charlotte Schleiffert (Nederländerna), Rinus Van de Velde (Belgien), Sandra Vásquez de la Horra (Tyskland) och Witte Wartena (Nederländerna). Utställningen är sammanställd av Euan Gray och Witte Wartena och den kommer att turnera vidare till Amsterdam (2023) och Edinburgh (2024).

Julkalendrar för svensk radio och tv 1958–2021

19 november 2022–29 januari 2023

Julkalendern är ett omtyckt inslag i december månads radio- och tv-tablå. De årligen sända kalendrarna i SVT och SR är ett nordiskt fenomen, med ursprung i Sverige. Julkalendrarna bidrar med förväntan och julstämning för hela familjen, men kan också väcka diskussion och ibland upprörda känslor. De tillhörande papperskalendrarna har genom åren tecknats av ett stort antal svenska illustratörer, varav somliga har tilldelats uppdraget flera gånger. Det är inte alla kalendrar som bara har luckor – en del har figurer som tittaren själv ska klistra in.

I utställningen ser vi de flesta av SVT:s och SR:s julkalendrar från åren 1958–2021. Vi kan se hur teman, estetik och tekniskt utförande har ändrats genom tiderna. Samtidigt är det mycket som är sig likt. Kalendrarna har i huvudsak samma format och för det mesta 24 luckor. Det är också oftast mycket detaljer i bilderna. Utförandet präglas av pennor och vattenfärger och under senare år av digitalt tecknande. Utställningen bjuder på igenkänning och nostalgi, ett koncentrat av julstämning och ett svenskt kulturarv.

Den första tryckta julkalendern gjordes i Tyskland omkring 1920, och den första svenska adventskalendern skapades 1934 och såldes av Sveriges flickors scoutförbund. Den var tecknad av konstnären och illustratören Aina Stenberg-MasOlle. 1957 gjorde SR sin första adventskalender, ”Barnens adventskalender”. Den hade en tillhörande papperskalender, tecknad av illustratören Einar Lagerwall, och var tryckt på ett uppslag i veckotidningen Röster i radio-TV. Radions adventskalender blev oväntat populär och till 1958 års upplaga ”Julbestyr på en bondgård” såldes även en separat papperskalender med luckor, tecknad av illustratören Sören Linde. 1960 var det premiär för den första tv-sända julkalendern, ”Titteliture”. Papperskalendern tecknades av illustratören Thor Lindmark.

Till en början var uppmärksamheten inte så stor kring kalendrarna, som var riktade till barn, men med 1967 års tv-klassiker ”Gumman som blev liten som en tesked” började även ett par miljoner vuxna att titta på programmen. Det året tecknades papperskalendern av illustratören Björn Berg. Den första adventskalendern som sändes i färg var Tage Danielssons ”Hercules Jonssons storverk” från 1969, med en papperskalender tecknad av illustratören och animatören Per Åhlin.

Fram till 1972 hade radio och tv samma papperskalendrar, men därefter blev det två separata produkter varje år, med två helt olika ramberättelser. 1971 ändrades namnet från adventskalendern till julkalendern. Formatet har med något undantag varit detsamma sedan dess. ”Mysteriet på Greveholm” från 1996, med tecknad kalender av illustratören Peter Nyrell, blev den första kalendern med ett tillhörande datorspel på CD-skiva, något som blev en stor succé.

Julkalendrarna är inlånade från en privat samling.

Triptyk, diptyk

15 oktober–13 november 2022

Elever från Hallands konstskola visar teckningar i museets första rum 15 oktober–13 november. Utställningen heter »Triptyk, diptyk«.

Vad är Hallands Konstskola:
Hallands Konstskola är en tvåårig konstnärlig grundutbildning som erbjuder studier på heltid. Utbildningen är en del av Katrinebergs folkhögskola förlagd till Halmstad. Fokus i utbildningen är grundläggande teknik- och materialkunskaper inom fälten för samtidskonsten. Studenterna får möjlighet att fördjupa sitt personliga bildspråk och utveckla sin förmåga att arbeta processinriktat och självständigt. Teckning är en självklar del av utbildningen där studenterna använder skisser som verktyg och metod för att gestalta idéer och projekt. Vi ser även teckning som ett viktigt självständigt uttryck.

Förutsättningarna för bilderna:
Under varje läsår har första årskursen tre så kallade ”egna projekt”. Det som presenteras i utställningen är den första uppgiften för året vilket är ett teckningsprojekt. Detta innefattar moment som skissande, utprovning av idéer och komposition där de i sista fasen blir tilldelade tre papper där en slutgiltig triptyk ska tecknas. Under tiden får studenterna en inblick i hur triptyk har använts i olika sammanhang genom olika epoker. Process och utförande presenteras på skolan en vecka innan utställningen på Teckningsmuseet tar vid.

Andra årskursen på Hallands Konstskola söker man till med ett individuellt fördjupningsprojekt, som studenten sedan fokuserar på under läsåret. Årskurs 2 får möjlighet att delta i detta teckningsprojekt genom en diptyk som uttrycksform, där de ska förhålla sig till sitt fördjupningsprojekt.

Förutsättningarna för arbetet är det samma för båda årskurserna, där hela gruppen får starta projektet med att söka information om triptykens och diptykens historiska användning.

Medverkande:
Årskurs 2: Emma Hansen, Caroline Wahlgren, Clara Johnsson Ahlén, Kit Nilsson, Sara Svensson, Ulrika Steijner Olsson. Årskurs 1: Alice Green, Louise Harmsund, Ann-Catrin Lundkvist, Hanna Rosenquist, Olga Struzik Pränting.

ART’S FUN! – visuella hyss av Lasse Åberg

18 juni–25 september 2022

Vi har den stora glädjen att presentera Lasse Åberg – tecknare, illustratör, konstnär, grafisk designer, manusförfattare, regissör, skådespelare och musiker. Tecknandet har funnits med honom sedan barndomen. Hans motto är »inte en dag utan ett streck«. I utställningen får vi se ett brett spektrum av bilder, från barndomen till nutid med bland annat barnboksillustrationer, skivomslag, affischer och litografier. Med stor skicklighet och underfundig humor leker Lasse Åberg med företeelser och begrepp. Han beskriver gärna det han gör som visuella hyss. Bilderna är många gånger ett slags bildgåtor eller oneliners som samtidigt, rent visuellt, bjuder på en fantastisk teckningskonst med en utpräglad känsla för ljus, skuggor och materialskildring. Med sin blick för detaljer och det absurda får han oss att se komiken i bekanta situationer och ting. Han får oss att skratta åt oss själva och samtidigt se skönhet i det vardagliga.

Åberg bestämde sig för att bli tecknare redan som tioåring och fick mycket beröm för sina färdigheter hemifrån. Han studerade reklam och bokhantverk på Konstfack i Stockholm 1960–1964. Där kom han också i kontakt med popkonsten som blev en viktig inspirationskälla i hans skapande och en ingång till hans arbete med seriefigurer och vardagliga föremål. Sedan dess har Åberg kontinuerligt arbetat som illustratör, grafisk designer och konstnär. Som konstnär har han bland annat gjort sig känd för sina lekfulla bearbetningar av Disneyfigurer och blinkningar till konst, kitsch och en allmänt känd bildvärld. Åbergs mångsidiga illustrationer har synts i vitt skilda sammanhang. Han har skapat det klassiska stolstyget på SL:s tunnelbanor och pendeltåg, gjort affischer, bland annat till Skansen och Vasaloppet, illustrerat böcker och gjort skivomslag och mycket annat.

Lasse Åberg är född 1940 i Hofors och uppvuxen i Fredhäll i Stockholm. Han är en av Sveriges mest folkkära kulturprofiler och står bland annat bakom kultförklarade filmer som Repmånad (1979) och Sällskapsresan (1980) – som för övrigt är den mest sedda svenska biofilmen! Åberg har funnits med som en välkänd person för flera generationers barn, bland annat som Trazan i barnprogrammet Trazan och Banarne och som en del av popgruppen Electric Banana Band. Han har även skapat en exceptionell samling äldre föremål med anknytning till Disney och seriekonst och konst med serieanknytning, som kan ses på Åbergs Museum i Bålsta. Under sin långa karriär har han tilldelats en mängd priser och utmärkelser, exempelvis Guldägget för reklamillustrationer till Wasabröd, Grammis för årets barnskiva, Hedersguldbaggen och H.M. Konungens medalj av 8:e storleken.

Tack till Åbergs Museum.

Tommy Sveningsson: Euphrasia

12 februari–29 maj 2022

Euphrasia är ett släkte i familjen snyltrotsväxter – en liten blomma med det svenska namnet »ögontröst«. Namnet kommer från växtens forna användning vid ögonbesvär. Ögontröst är även något som bildkonst kan vara för en betraktare. Tommy Sveningsson söker i sin konst efter förlagor i den subjektiva upplevelsen av platser i hans närhet. Det kan vara en upptäckt av något i omgivningen under ett visst ljusförhållande som antyder om en stämning. Den yttre miljön speglar ett inre tillstånd i ett slags vardagsmagiskt ögonblick. Många gånger innehåller bilderna något symboliskt objekt, som en bro eller en grind.

Tommy Sveningsson är född i Jönköping 1982 och utbildad vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Hans konst har ställts ut i Sverige, Norge, Danmark, Frankrike, Kina och USA.

Hans teckningar är utförda i en kombination av tusch, kol och pastell. I vissa teckningar har han lagt till kol efteråt, i andra har han suddat fram motiven. De framsuddade ytorna lyser av papperets inneboende ljushet. Han skapar oftast sina teckningar utifrån fotografiska förlagor och strävar efter något meditativt i ursprungsbilden. Hans senare verk har ett mer inzoomat perspektiv, där komposition och form spelar en viktig roll i bildens uppbyggnad och fantasin blir mer framträdande. I dessa bilder utgör fotografiet ett startskott för idén och därefter har fantasin fått ta vid. Växtligheten skapar han ur sin egen inre bildbank av natur, med spår av Disney, tv-spel och sagor, men även konstnären Roj Fribergs framsuddade vegetation.

Roj Friberg – miljöer och landskap

12 februari–29 maj 2022

Fribergs konst präglas oftast av en mörk grundton. Många bilder andas dystopi, förfall och en mardrömslik stämning, men själv beskrev han sina verk som vackra och att skönheten är det viktiga. Teckningarna bär också på en medkänsla för den vilda naturen. Roj Friberg (1934–2016) var en av Sveriges mest säregna konstnärer med en distinkt egen bildvärld. Han var född i Uddevalla och utbildad vid Valand konsthögskola i Göteborg. Under många år bodde han också i Veddige i Halland.

Friberg tecknade, målade, skulpterade och ägnade sig åt scenografi. I sin konst kritiserade han ofta makthavare och han hade ett starkt engagemang i miljöfrågor. Friberg utvecklade många personliga tekniker i sitt bildskapande. I sina teckningar kunde han färga in hela ytan med grafit, ofta på genomskinligt papper, och därefter sudda fram detaljerna med tops eller radermaskin. Motiven präglas av en märkligt realistisk skärpa som tillsammans med den dova, drömskt mörka atmosfären, ger ett starkt och särpräglat uttryck. I utställningen ser vi teckningar med motiv som kretsar kring naturen. Verken är delvis av en mindre tung karaktär och med en briljant hantering av ljuset. Dessa teckningar ingår i Teckningsmuseets och Hallands konstmuseums samlingar.

Walloways: Jim Holyoak och Matt Shane

16 oktober 2021–23 januari 2022

Den 4 oktober kom den kanadensiske konstnären Matt Shane till Laholm för att bo och arbeta i drygt två veckor. Hans kollega Jim Holyoak, också från Kanada, deltog digitalt. Deras gemensamma arbete utmynnade i utställningen Walloways, som visas på Teckningsmuseet 16 oktober–23 januari 2022. Residenset är ett samarbete mellan Teckningsmuseet och Konst i Halland.

Walloways är en sammansmältning av de engelska orden wallow och holloway. Wallow betyder att vältra sig eller frossa i överflöd. Det kan också ha betydelsen av att någonting rör sig tungt eller klumpigt. Holloway betyder hålväg; resterna efter en forntida väg som bildar formen av ett välvt dike, enbart skapad av mänsklig nötning, djur och erosion.

Parallellt med sina enskilda konstnärskap har Holyoak och Shane utvecklat ett gemensamt bildspråk under 24 års tid. De har varit lägenhetskamrater, bandkamrater, studiekamrater och frekventa resesällskap. De har haft utställningar och varit på residens över hela världen, både tillsammans och som enskilda konstnärer, bland annat i USA, Nederländerna, Storbritannien, Indien och på Island.

Deras arbeten görs ofta på ett maratonliknande sätt och expanderar över väggarna. Den ene fortsätter på vad den andre påbörjar och de byter ofta plats. Deras idéer och tekniker vävs samman. Ingen av dem har full kontroll över riktningen eller resultatet av processen.

Matt Shane, född 1981 i Vancouver, arbetar som konstnär och lärare i teckning och måleri i Montréal i provinsen Québec. Han arbetar med det arkitektoniska och intresserar sig särskilt för föreställningar om entropi. Hans byggnader förfaller och vittrar, eller exploderar utåt, mobiliserade av vädrets krafter och erosion. Det finns ofta en känsla av övergivenhet, men också en känsla för livsmiljö. Marken och himlen är mer än bara omgivning; de är aktiva agenter i en morfologisk berättelse. Människans skapelser smälter samman och blir ett med naturen.

Jim Holyoak föddes 1978 i USA men växte upp i den lilla staden Aldergrove i Kanada. Han är verksam som konstnär och författare med bas i provinsen British Columbia.
Hans verk är centrerade i landskap och stämningar, ofta av nattlig karaktär. De återspeglar också en fascination för det monstruösa eller djuriskt obekanta. Hans teckningsprocess blandar slump och avsikt, suddar bort gränsen mellan det verkliga och det overkliga, det existerande och det utrotade. Han arbetar stort och gestikulerande men är också mikroskopiskt uppmärksam på ytor – steniga, träiga, fjälliga och hudlika.

Holyoak och Shanes gemensamma hemvist korsas av trasiga strandpromenader och stegar, slingrande genom knotiga skogar och vridna rotsystem, täckta av ormbunkar och mossa. Det är ett rike som hemsöks av resterna av nedbrutna djur och byggnader. Konstnärerna strävar efter att väcka empati för det icke-mänskliga och skapa en bild av evolutionär och geologisk tid – den bortglömda världen för miljontals år sedan och den okända värld som väntar. Deras process blandar observation och fantasi och beskriver en rik och expansiv sumpskog i sinnet.

(Residens = när en konstnär eller konstnärsgrupp bjuds in till en stad/ort/institution för att bo och arbeta under en period.)

Skogen – Teckningar från museets samling

16 oktober 2021–23 januari 2022

Skogen har i konsten och kulturen alltid varit en projektionsyta för människors estetik och ideal, rädslor och längtan. En plats som genom sagor och legender befolkar vår fantasi. De skildringar som kulturen ger oss får stor betydelse för hur vi ser på och förstår skogen. Skogen förekommer i äldre konst främst som bakgrund i målningar. Under romantiken på 1800-talet träder skogen fram som huvudmotiv. Det fanns en vilja att gestalta människans litenhet inför naturen och ett ökat intresse för landskapsmåleri i stort. Caspar David Friedrich låter skogen, ofta mörka barrskogar, vara huvudperson i målningar. Under jugendepoken och nationalromantiken vid förra sekelskiftet får skogen en mer framträdande roll, i synnerhet i nordisk konst med konstnärer som John Bauer, Elsa Beskow, Helmer Osslund, Akseli Gallen-Kallela och Edvard Munch. Tidigare hade det vanligaste landskapet i konsten varit parklikt och sydländskt lummigt, men nu vändes blicken mer mot Norden. Skogen fungerade både som utgångspunkt för stilisering och formexperiment och som bärare av nordiska stämningar.

Under 1900-talet vänder sig konsten återkommande till skogen, det kan vara som en prunkande fantasi som hos Henri Rousseau, eller fylld av symbolik och mörker som hos Anselm Kiefer. I dag är skogen högst närvarande i konsten, såväl som något hotat och ömtåligt som hotfullt hämnande.

I sagans värld får skogen ofta symbolisera det farliga och okända, en förtrollad plats, en gränstrakt. En scen för den mänskliga fantasin att befolka med väsen och faror. Kopplingen mellan sagor och skog är urgammal. I ett av världens äldsta kända litterära verk, det fyratusen år gamla Gilgamesheposet från Mesopotamien, dödar sagans hjältar Gilgamesh och Enkidu monstret Humbaba i cederskogen. Skogen kan också vara en tillflyktsort undan fara och en plats för äventyr. Snövit flyr till skogs för att rädda sitt liv och Robin Hood och hans män gömde sig i skogen, liksom även verklighetens stråtrövare, snapphanar och gerillarörelser.

Skogen kan vara en plats för friluftsliv, träning och återhämtning. Där möter vi och betraktar andra livsformer och får möjlighet till frid och kontemplation. Skogen är i många kulturer en helig plats, befolkad av gudar och förfäders andar, ja där hela naturen är besjälad.

Men skogen är också en produktiv plats. Den ger oss ved och villebråd, kol och tjära, virke och pappersmassa. Den spelar en viktig roll i vår ekonomi och med syfte att hålla en hög produktion skapas kalhyggen och täta nyplanteringar, likt långsamt växande åkrar som skördas.

Allt detta samtidigt som skogen med dess myller av organismer också finns till i sin egen rätt, bortom alla mänskliga intressen, vare sig de är kulturella, ekonomiska eller estetiska. Skogen fanns redan för flera hundra miljoner år sedan och bör handskas med respekt och eftertanke.

Medverkande konstnärer: Allan Andersson, Anita Fröding, Arvid Carlsson, Bernt Jonasson, Christina Göthesson, Edward Lindahl, Erik Jerkén, Eva Stockhaus, Folke Lind, Georg Lagerstedt, Gunnar Taavola, Johan Björkegren, Karl-Gustaf Jönsson, Kenneth Abrahamsson, Lennart Andersson, Maj Sandén Östlind, Martin Lamm, Nils Carlsson Milionen, Olle Agnell, Olle Zetterquist, Ove Persson, Ragnar Andersson, Ragnar Persson, Rolf Lundquist, Signe Lanje, Stina Skantze, Tommy Carlsson, Viking Lanje och Åke Nilsson.

Gestaltningar av sin tid – svensk modeteckning 1920–2020

19 juni–26 september 2021

Teckningsmuseet bjuder på en fashionabel resa genom den svenska modeteckningens historia från 1920 fram till i dag. Med fördjupande texter, originalteckningar och trycksaker bjuds det på historia, estetik och tidsanda, det banbrytande och det vardagliga, i ett samlat grepp om svensk modeteckning.

Modeteckning är en vida spridd konstform som tar sig många olika uttryck. Genom att alltid visa på det aktuella, och glimta in i framtiden, blir modeteckning en spegling av sin tid och förmedlar därmed en känsla av varje tids strävan och längtan. Den beskriver vilka färger och former som just då kändes nya, vad som kändes glädjefullt eller angeläget. Den finner en form för sin tid och en strävan framåt. Den visar vad som är åtråvärt och vad vi vill ha mer av och drivs av ett ständigt sökande efter något nytt.

Genom modeteckning uppenbaras tidsandan och dess uppsättning av idéer, estetik och ideal. Den visar på ett tydligt och stiliserat vis kroppsideal och vilka poser som kan framhäva denna åtråvärda form. Skillnaden är till exempel slående mellan det slanka raka tjugotalet och det sirligt kurviga femtiotalet. Från sextiotalet och framåt blir individualismen påtaglig på ett helt nytt sätt, samtidigt som tidens ideal fortsätter att lysa igenom. I utställningen möts vi naturligtvis också av olika tecknares enskilda konstnärliga temperament, deras unika personliga uttryck, som ibland rör sig långt in mot den fria konstens domäner.

Modeteckningens roll har sett lite olika ut i olika tider, men har alltid förmedlat ett material, ett plaggs snitt, en siluett, en attityd eller en känsla. Till en början hade modeteckning ett rent tekniskt övertag gentemot fotografering. Eftersom det en gång i tiden var svårt att få fotografier att se bra ut i tryck, kunde teckningen med sin schvungfulla stilisering vara ett mer slagkraftigt alternativ. Med pennor, kritor och penslar kunde olika tyger och pälsars skiftande strukturer och kvaliteter framstå mycket tydligare.

Modeteckning kan ta form som tryckta illustrationer, reportagebilder och omslag i tidskrifter eller som skisser och förlagor till modekollektioner. I utställningen ser vi exempel på olika slags uttryck i genren. Ambitionen är att ge en bred och relevant men på intet vis heltäckande bild. Vi vill bjuda på en resa i tiden med nostalgi och igenkänning men också nya upptäckter och en inblick i vår samtid. Med kronologiska nedslag åskådliggörs hur modeteckningar har format och gestaltat vår tid för såväl 100 år sedan som idag. Vi får se tidningar, tryck och originalteckningar från några av Sveriges främsta modetecknare genom tiderna. Alla har inte haft Sverige som huvudsakligt arbetsfält dock – i utställningen visas en hel del arbeten för internationella modehus, tecknade i exempelvis Paris och New York.

Medverkande konstnärer, illustratörer och modeskapare: Göta Trägårdh, Mona Skagerfors, Britta Hedqvist, Kerstin Heintz, Kerstin Lokrantz, Gunilla Pontén, Kerstin Thorvall, Brita Wassdahl, Inez Svensson, Gunila Axén, Katja Geiger, Lennart Ranghusen, Stina Hagberg, Jane Bark, Gunnel Götesdotter, Tippan Nordén, Mabel Åsbrink, Rohdi Heintz, Mats Gustafson, Yngve Eriksson, Tonie Lewenhaupt, Lovisa Burfitt, Stina Wirsén, Molly Bartling, Liselotte Watkins, Stina Persson, Cecilia Carlstedt..

Vi har bjudit in Lotta Lewenhaupt, författare och modejournalist, till att utforska modetecknandets historia, bidra med sakkunskap och skriva reflekterande utställningstexter. Lotta är en av Sveriges mest meriterade modeskribenter och -kännare och har arbetat i branschen sedan slutet av 1960-talet.

Josefin Lindskog – Ser du mig nu

27 mars–30 maj 2021

I Josefin Lindskogs utställning får vi se stora blyertsteckningar och skulpturala objekt. Josefin utgår ifrån långa fotoserier där hon själv agerar modell. Vissa av dessa bilder arbetar hon vidare på i stora teckningar. Hennes konst har en självbiografisk utgångspunkt och bearbetar frågor som kaos, kontroll, moderskap, makt och inre och yttre krav. Teckningarna visar hur vi formas av samhället, men också på motståndets nödvändighet och möjligheter. Kropparna i teckningarna är ofta delvis dolda av tyger, på samma gång kraftfulla och undangömda. Materialet tyg samspelar här i sin skulpturala skrynklighet med materialet hud med sina veck, sin blankhet och underliggande muskulatur. Allt framställt med en stor känsla för form och ljus, uppdrivet i en slags superrealism.

Josefin arbetar ofta med textilier och kläder i sina teckningar, men också mer handgripligt i skulpturala verk där hon formar objekt av kläder. Hon har skapat pelare av tröjor, som en hyllning till mödrars ständiga tvättande, och gjort skulpturala verk av uppspikade t-shirtar som hon själv eller närstående har burit. En sammansmältning av formmässig uppfinningsrikedom och allmängiltig vardaglighet.

Josefin Lindskog är född 1980 i Stockholm och arbetar i dag som konstnär, kostymdesigner, scenograf och konstpedagog. Hon har en kandidatexamen i textil konst från Konstfack och en kandidatexamen i scenografi och kostymdesign från Dramatiska Institutet. Josefin fick Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2020 och Rettigs konstnärsstipendium 2019. Utställningen »Ser du mig nu« har tidigare visats på Länsmuseet Gävleborg.

Hardy Strids 50-tal – tecknad modernism

27 mars–30 maj 2021

Hardy Strid (1921–2012), född i Haverdal, Halmstad, var en svensk målare, tecknare, grafiker och glaskonstnär. Han var en av initiativtagarna till Teckningsmuseet. I sin ungdom målade han verk inspirerade av Halmstadgruppens surrealism, och kom senare även att ta intryck av dadaismen. Mellan åren 1947 och 1952 studerade Strid vid Valands konstskola i Göteborg, som vid den tiden var under ledning av den inflytelserika och kontroversielle konstnären Endre Nemes. Nemes, som var från Ungern, förde in nya modernistiska impulser till Sverige. Han kom att bli av stor betydelse för Hardy Strid, vars konst under 1950-talet drogs åt ett abstrakt håll med inspiration från bl.a. kubismen. Det här var en tid då abstrakt konst var mycket framträdande. Abstraktionen sågs som ett modernt och universellt formspråk, obelastat av totalitära ideologier. En konst av färg, form, linjer och ytor som kunde förstås och utövas globalt. Man utforskade färgens och formens inneboende uttryckskraft, i likhet med hur toner och rytm skapar musik. Den abstrakta konsten hade uppkommit redan på 1910-talet, med en förhistoria av delvis abstraherat måleri, men det var efter andra världskriget som sådana uttryck kom att bli verkligt betydande.

Under 1960-talet var det många som ansåg att den abstrakta konsten hade blivit allt svårare att vidareutveckla. I stället blev föreställande, citerande, stilblandande och politisk konst tongivande. I början av 60-talet var Hardy Strid delaktig i skapandet av konstnärsgruppen Bauhaus Situationiste tillsammans med bland andra den forne Valand-kamraten Jörgen Nash. Bauhaus Situationiste var kritiska till det kapitalistiska samhället, som de ansåg delade upp människor i kulturproducenter och passiva åskådare. De ville lyfta fram den lekande och skapande människan. Strid experimenterade vidare och hans konst tog nya uttryck, ofta med inspiration av kollage. Han var även med och startade upp Fria Målarskolan i Halmstad 1973 och KAF (konstnärernas allmänna fackförbund) 1975.

Av de teckningar vi ser i utställningen är många med stor sannolikhet förlagor till målningar eller litografier. Museet har många teckningar av Hardy Strid i sin samling, och de vi visar här särskiljer sig från övriga teckningar genom sitt icke-föreställande uttryck.

Peter Köhler – Hidden in plain sight

26 september 2020–24 januari 2021

Peter Köhlers teckningar bjuder oss in till ett virvlande flöde som på drömmens vis har något både välbekant och gåtfullt undflyende över sig. Verken utgör portaler in till en värld som kan öppna upp minnen, associationer och fantasier. Ett organiskt och öppet berättande som speglar världens föränderlighet och rastlöshet och samtidigt rymmer lyhördhet för subtila stämningslägen. Köhler använder sällan skisser eller förlagor, utan arbetar spontant och intuitivt och låter figurationer och miljöer växa fram där han själv blir den som både skapar och betraktar. Han finner spänning i att se en bild växa fram och att låta sig överraskas i ett växelspel mellan detaljnivån och den stora helheten. Det abstrakta smälter samman med det figurativa. Det flödande och viktlöst organiska kontrasterar mot linjalraka arkitektoniska element, rum, trappor och öppningar in mot, och ut mot, något annat. Med en rik formfantasi vrider och vänder han på figurationer utan att upprepa sig. Den välavvägda färgskalan, som också beskriver skuggor och rumsligheter, är klar och lysande.

Peter Köhler hämtar inspiration från folktro, sägner, mytologi, vidskepelse och människors sätt att skydda sig från främmande krafter. Han inspireras även av litteratur och musik med storslagna ljudlandskap och den vilda naturen. Skissboken är med honom ofta – till och från ateljén, under resor och i den vanliga vardagen. Teckningen har tagit mer och mer plats i Köhlers konst. Dess snabba spontanitet och lätthanterlighet passar honom. Många av hans bildsviter är i form av ”dragspelsböcker”. Han börjar med att teckna ett uppslag i taget och vecklar senare ut boken för att arbeta vidare med helheten – en flödande berättelse.

Peter Köhler är född 1971 i Stockholm där han också bor och verkar. Han är utbildad vid Konsthögskolan i Stockholm.

Några utställningar i urval:
Intermezzo. Grupputställning. Galleri Magnus Karlsson. Stockholm, 2020.
SEEING THROUGH YOU – An online exhibition series. A cloud in a Box, curated by Terry R. Myers. Fort Gansevoort Online (USA), 2020.
Bewildered. Konsthallen Sandviken. Sandviken, 2019.
You and Me. Bloomsbury Spirit. Grupputställning. Artipelag, 2018.
Chart Art Fair 2018. Kunsthal Charlottenborg. Köpenhamn, 2018.
Offentligt uppdrag – Short Stories. A series of 8 images printed on tempered glass and placed on two facades. Stockholm, 2019.

Ta en annan väg – teckningar från museets samling

26 september 2020–24 januari 2021

Vad upptäcker du om du tar en annan väg? Det kan vara fysiska upplevelser som öppnar upp för nya möten med exempelvis träd, byggnader, djur och människor. Eller att du väljer en annan väg i tanken och ser saker från en annan synvinkel, vilket kanske kan få dig att förstå något eller någon du inte tidigare förstått.

En bildskapare kan välja nya sätt att skapa bilder och genom form öppna upp ett annat berättande, som att beskriva något man sett eller känt med nya ord. Varje bild är en unik sammansättning av tecken som aldrig har tagit form tidigare, likt en text där orden tar plats i en helt ny följd.

I den här utställningen har vi letat efter drömska, gåtfulla och historieberättande bilder, med annorlunda form- och bildsammansättningar. Visionen är att skapa udda möten, som eventuellt kan bryta och berika betraktarens tankebanor. Att ta en annan väg än vanligt kan hjälpa oss att förstå världen litet bättre, åtminstone ibland.

Medverkande konstnärer:
Lillian Bartholdsson, Walter Bengtsson, Veronica Berndtson, Karl-Erik Boman, Dora Bruhn, Ann-Marie Didoff, Leif Ericson, Anita Fröding, Agneta Geijer, Kjell Hobjer, Peter Jacoby, Kim Johansson, Bernt Jonasson, Barbro Jönsson, Lennart Landqvist, Oskar Lindberg, Christina Lindh, Sven Ljungberg, Kamila Lukaszewicz, Endre Nemes, Britt Louise Sundell Nemes, Lise-Lotte Nielsen, Per Olof Nilsson, Else Nordenhem, Ingemar Persson, Berndt Petterson, Emma Rosendahl, Uno Stallarholm, Gerald Steffe, Katja Tukiainen, Eva Kristina Yourstone, Lis Zwick.

En stund på jorden – porträtt ur museets samling

22 februari–30 augusti 2020

Det är svårt att tänka sig en civilisation utan bilder på människor. Vi ser oss själva genom andra och lär oss avkoda såväl nutid som dåtid. Ett porträtt är en representation av en människa – ett slags bevis för att personen i fråga har existerat en stund på jorden. I självporträttet kan vi med enkelhet modifiera eller rent av iscensätta den representationen. Ibland känns porträtten bundna i tidens schabloner och avbildningsideal, andra gånger kan vi få känslan av direktkontakt med en människa som levt för länge sedan. En avbildning avslöjar något om den som avbildas, men också den som avbildar – intrycken passerar konstnärens hand och sinnelag.

Efter fotografiets genombrott på 1800-talet har det tecknade och målade porträttet fått en annan betydelse, ofta med mer psykologiska och formmässiga ingångar. I synnerhet tecknade porträtt har något tidlöst avskalat i formen. Den direkta betraktelsen och hastigt nedtecknade linjen ger en koncentrerad och reducerad bild där tidens estetiska strömningar oftast inte märks så mycket. Ögonblickets närvaro blir med andra ord avgörande.

I utställningen visas verk från mitten av 1800-talet och framåt. Medverkar gör bland annat Axel Olson, Kajsa Strinning, Hanne Bögh-Andersen och paret Viking och Signe Lanje.

Drawn to the line: Petra Börner och Annelie Carlström

22 februari–30 augusti 2020

Petra Börner och Annelie Carlström arbetar båda med ett fokuserat uttryck som präglas av en stark känsla för hantverket och materialet. Med stor sensibilitet berör de ämnen som kretsar kring människan och naturen. Deras stilmässigt skilda universum har en likartad intensitet som kompletterar och berikar varandra. Gråskalor möter färger, det specifikt gestaltande möter det stiliserade, det organiskt växande möter det avskalade. I utställningen visas ett brett spektrum av kommersiella uppdrag, skisser och fria verk.

Petra Börner (f. 1973) är en svensk konstnär och illustratör som bor och arbetar i London sedan många år, där hon också har studerat mode vid Central Saint Martins College of Art and Design. Med tonkänslighet och genomarbetad helhetsverkan får Petra fram essensen av det hon gestaltar. Hennes uttryck är rytmiskt livfullt och flödande och rymmer mycket välavvägda stiliseringar. Den personligt präglade bildvärlden är full av stilmässiga referenser till strömningar i 1900-talets konst och design. Petra har illustrerat för bland annat Kungliga Operan, Apple, Louis Vuitton, Vogue, Systembolaget och IKEA.

Annelie Carlström (f. 1979) gick ut Beckmans Designhögskola våren 2007 efter flera års konststudier. Sedan dess har hon arbetat som illustratör och konstnär på heltid med bas i Stockholm. Annelies detaljerade verk utforskar blyertsteckningens stillsamma gråskalor med skärpa och precision. Bildvärlden är dynamisk och gåtfullt retromodern. En allvarsam ömsinthet präglar hennes känsligt gestaltade människor, men också humoristisk lekfullhet i proportioner och komposition. Annelie har illustrerat för kunder som Åhléns, Monki, Moderna Museet, H&M, Dagens Nyheter och den svenska folkpopduon First Aid Kit.

Shades of existence: Klara Kristalova, Joakim Ojanen och Ragnar Persson

26 oktober 2019–9 februari 2020

I utställningen »Shades of existence« möter ni tre internationellt aktiva konstnärer, som med stor känsla för sitt material skapar personliga och emotionellt starka världar där betraktaren släpps fri i sin tolkning av verken. Alla tre har hittat sina särpräglade uttryck genom en slags experimentlysten obundenhet. I utställningen ser ni både deras teckningar och keramiska skulpturer. Det blir ett exklusivt möte som berör något skört och annorlunda och mörkt, men som också med sympati och humor utforskar livets alla nyanser.

Klara Kristalova föddes 1967 i Prag. Ett år senare flyttade hennes familj till Sverige. Hon kom tidigt i kontakt med keramikens möjligheter då hennes föräldrar arbetade med keramik och skulptur. Klara valde emellertid att studera måleri vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm, men tog sedan upp skulpterandet igen. Hon fann det frigörande att arbeta med ett material som associerades med hantverk och inte kändes så belastat i konstsammanhang. Tecknandet initierar hennes konstnärliga process och hon beskriver sina skulpturer som just tredimensionella teckningar. När Klara tecknar formar hon en idé och en riktning som sedan utgör grunden för det intuitiva arbetet med skulpturerna. Hennes konst kretsar kring tillstånd, minnesfragment och vår mänskliga existens. Klara bygger upp världar som på samma gång är märkliga och känslomässigt exakta. Allt behöver inte förklaras med ord. Hennes konst har ställts ut runt om i världen, bland annat på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm, Nationalmuseum, San Francisco Museum of Modern Art och Galerie Perrotin i New York, Hongkong och Paris.

Joakim Ojanen föddes 1985 i Västerås. Han studerade grafisk formgivning och illustration vid Konstfack i Stockholm, men insåg snabbt att det var konst han ville ägna sig åt. Med inspiration från bland annat serier och animation – och med en unik känsla för keramikens inneboende möjligheter – skapar Joakim lekfull konst som talar till vårt inre barn. Skulpterandet fastnade han för under en keramikkurs. Efter den kursen började hans tecknade karaktärer ta form i leran med ett säreget bräckligt utseende. Med tiden blev verken allt större. Hans skulpturer och teckningar växer fram i en intuitiv process där materialet och humöret visar vägen. Skulpturerna har ett starkt känslomässigt uttryck: de kan vara tragikomiska, ledsamma, glada, rörande och roliga. Figurerna söker sin väg genom tillvaron och signalerar att det är okej att vara just den man är. Joakims konst har visats i flera länder, bland annat på Christian Larsen Gallery i Stockholm, Richard Heller Gallery i Los Angeles, The Hole i New York, Ruttkowski;68 i Köln och Lefebvre & Fils i Paris.

Ragnar Persson föddes 1980 i Tavelsjö i Västerbotten. Upplevelser från uppväxten är betydelsefulla byggstenar i hans konst. Det kan handla om känslan för naturen och den ljusa natten, om att tjuvröka i skogen och lyssna på hårdrock. En blandning av heavy metal och Tove Jansson med andra ord. Det finns en mörk grundton i Ragnars konst – en känsla av något som nalkas eller en plats som bär på märkliga minnen. Som ung tecknade han ofta av omslagen till diverse punk- och hårdrocksalbum, men det var under andra året på Konstfack, på institutionen för fri konst, som han fann sitt bildspråk och införlivade teckningen i sitt konstnärskap. Blyertsteckningen kändes befriande enkel och direkt och bar inte på för stora konstnärliga pretentioner. Ragnar arbetar ofta med en kollageteknik där figurer förs samman från olika håll i omsorgsfullt uppbyggda teckningsvärldar. Hans avskalade och gåtfulla keramikskulpturer tangerar och kompletterar element i de detaljerade teckningarna. Ragnars konst har visats i flera länder, till exempel på Gallery Steinsland Berliner i Stockholm, galeria de muerte i Tokyo, Charlotte Fogh Gallery i Aarhus och Play Studio i Istanbul.

Kol – teckningar från museets samling

26 oktober 2019–9 februari 2020

Kol är en urgammal teckningsteknik vars matta sammetssvarta yta kan bli uttrycksmedel för vitt skilda temperament. Konstnären kan skapa expressiva bilder med kraftiga streck, dammande av kolfragment, men materialet inbjuder också till ett mjukt tecknande med tunna följsamma linjer, gäckande dimmor och diffusa former. Utställningen visas i museets tecknarateljé, där den kan ge inspiration till besökarnas egna tecknande.

Medverkande: Nils Carlsson-Milionen, Walter Bengtsson, Peter Tillberg, Cecilia Frisendahl, Erik Törning, Hedy Jolly-Dahlström.

Mander på Teckningsmuseet

1 juni–29 september 2019

Martin ”Mander” Ander (f. 1976) är verksam som illustratör och grafisk formgivare med rötter i Stockholms graffiti- och skateboardvärld. I dag bor han i Gnesta och arbetar internationellt med såväl skateboarddesign som illustrationer för böcker, annonser, affischer och skivomslag. Martin har illustrerat för artister som Håkan Hellström och KRS-One och företag som amerikanska Moog Music och Flip Skateboards. År 2009 blev han trea i den internationella tävlingen Best Art Vinyl för sitt ikoniska skivomslag till Fever Ray, och 2015 blev han utsedd till Årets Designer på Svenska Skateboardgalan. År 2018 släpptes boken Ouff! Mander selected works som avhandlar hans originella konstnärskap.

Martin Anders maximalistiska bildvärld präglas av tydliga linjer, klara färger, retroromantiska utsvävningar och lager på lager av subkulturella referenser. Illustrationerna är alltid träffsäkra och mästerligt formgivna. Tilltalet är tillgängligt och direkt, samtidigt som de täta detaljerna och surrealistiska infallsvinklarna fördjupar upplevelsen och håller kvar betraktaren. Utöver punk-, graffiti- och skateboardkulturens grafik och estetik nämner han serietidningen MAD, tecknaren Hans Arnold och 1960-talets undergroundtecknare i USA som inspirationskällor.

Utställningen på Teckningsmuseet bjuder på utvalda nedslag i Martin Anders mångsidiga karriär. Ni kommer bland annat att få se skateboardar, böcker, förpackningar, turnéaffischer, skivomslag och inte minst originalen till flera av hans arbeten.

TID – teckningar från museets samling

1 juni–29 september 2019

En teckning är inte bara en bild som visar vad tecknaren sett framför sig eller inom sig. Den är också en bild av den tid som gått när teckningen skapats. Tidens närvaro är särskilt tydlig i teckningskonsten. Den präglas av direkthet snarare än omtagning och redigering. Även det utsuddade kan bära spår av vad som varit. Vi vet alla hur det känns att dra ett streck med en penna. Den erfarenheten ger oss en aning om teckningens inneboende tid. Konstnärer får ofta frågan hur lång tid ett konstverk har tagit att göra. Vi fascineras av det som tagit lång tid. Kanske för att vi alla har en begränsad tid på jorden. Samtidigt upplever konstnären ofta ett tillstånd av koncentration och inlevelse som gör att tiden går snabbt eller att den känns irrelevant. Det finns en meditativ aspekt av tecknandet: de noggranna linjerna manar till lugn och koncentration. Men teckningen kan också vara snabb och direkt, med stor kraft i linjerna, och ge en annan typ av inlevelse i lika hög grad präglad av närvaro. Tecknandet är i vilket fall inte bara ett medel att nå ett resultat, utan också ett tillstånd. När vi ser en teckning blir tiden tydlig och greppbar. Flera timmars tecknande ger ett synligt och konkret resultat. Tiden materialiseras.

I utställningen ser du verk av Johan Björkegren, Björn Brusewitz, Tommy Carlsson, Anders Didoff, Ann-Mari Didoff, Hans Fagerström, Roj Friberg, Sven O Hamlet, Aleksandra Kucharska, Göran Segergren, Gustaf Skoglund, Sara Wallgren.

Georg Lagerstedt – rörelsefröjden och rytmen i blodet

2 februari–19 maj 2019

»Georg Lagerstedt ­– Rörelsefröjden och rytmen i blodet.«
Iwan Fischerström, 1950

»I den svenska pressens historia kommer Lagerstedt alltid att behålla sin rang­ställning såsom en av våra dagars yppersta tidningstecknare, en raffinerad artist med en ganska enastående förmåga att karaktärisera figurer i rörelse och att fånga doften av olika miljöer.«
Gustaf Näsström, 1952

UNIK SAMLING
För hundra år sedan var dagstidningarna det viktigaste nyhetsmediet. När första världskriget var över fanns det 235 tidningar i Sverige. Respekten för det som var tryckt var enorm, men medarbetarna oftast anonyma. Det fanns inga bild-bylines. Journalisterna skrev under signatur. På 1920-talet kom ljudfilmen och de första reguljära radiosändningarna. Det skulle dröja trettio år innan TV-sändningarna kom igång. Georg Lagerstedt (1892–1982) hade större delen av sin karriär däremellan. Som ledande tecknare på landets största tidning, Stockholms-Tidningen, var han en celebritet. Hans signatur var ”Lager”.

År 2007 tog Teckningsmuseet emot en stor donation – 3234 teckningar av Georg Lagerstedt. Samlingen är unik. Inte bara för att Georg Lagerstedt saknas i exempelvis Pressarkivets tidningstecknarsamling på Riksarkivet (115 tecknare) – trots att han under ett halvsekel hörde till landets främsta tidningstecknare. Samlingens särart ligger i mångfalden. Alla teckningar är naturligtvis inte lika bra, även om det inte finns någon som är direkt dålig – han förlorade aldrig proportioner eller perspektiv – men mångfalden utgör en kvalitet i sig. Man kan jämföra med dagboksanteckningar. Det är en typ av samling som i stort sett bara återfinns på museer tillägnade enskilda upphovsmän.

FÖRSTA SEPARATUTSTÄLLNINGEN
Våren 2019 öppnar Teckningsmuseet för första gången en separatutställning med Georg Lagerstedt. Vi har många gånger haft anledning att visa enstaka teckningar och även lånat ut teckningar till andra utställare, och samlingen har ställts ut i annan regi – på Ljungby bibliotek 1992 och Millesgården på Lidingö 2003 – men det är först nu som vi har glädjen att spegla helheten. Vi har fått hjälp av Andreas Berg, professor i illustration på Kunsthøgskolen i Oslo, med att sätta Georg Lagerstedt och hans verk i ett historiskt sammanhang. Georg Lagerstedts barn och barnbarn har också varit mycket hjälpsamma vid produktionen.

TECKNINGAR FRÅN ÅR 1900
Den tidigaste teckningen i samlingen är daterad 1900 och den sista 1976. På äldre dagar avbildade han helst landskap och växter, men i ungdomen var det annorlunda. Han föddes samma år som Friluftsfrämjandet grundades och den första fotbollsmatchen i Sverige spelades. Ungefär samtidigt började celluloid användas som bärare av fotografisk emulsion, vilket är själva förutsättningen för såväl den rörliga filmen som för småbildskameran. Han växte upp parallellt med den svenska idrottsrörelsen och bensinmotorns utveckling. Han älskade fart och rörelse.

SMÅLÄNNING I SJÄL OCH HJÄRTA
Georg Lagerstedt var smålänning i själ och hjärta, född i Agunnaryd och student i Växjö – i samma klass som författaren Pär Lagerkvist. Han studerade konst på Valand i Göteborg och hos Ernst Goldsmidt i Köpenhamn. Redan som student utvecklade han färdigheter som gjorde att han kunde hävda sig i de främsta skämttidningarna, Hasse Zetterströms Söndags-Nisse och Albert Engströms Strix. 1910-talet var skämttidningarnas tid. Han publicerade sig också i den kulturradikala Naggen redigerad av Erik Lindorm och i Ragnvald Blix’ skandinaviska Exlex.

BERÖMD FÖR SINA SPORT- OCH IDROTTSTECKNINGAR
Georg Lagerstedt gjorde sig ett namn som reportagetecknare innan fotografiet slog igenom. Samtiden var särskilt imponerad av hans förmåga att skildra idrott och sport. Han älskade fart och rörelse och började teckna med reservoarpenna för att maximera sin rörlighet. Han utvecklade en helt egen art av tidningsteckning – som en annan känd tecknare senare gjorde till sin och fick äran för. När stilen blev den gängse hade han redan lämnat tidningstecknandet. Sporttecknandet lade han också bakom sig när det mer började handla om att avbilda idrottsmännens utseende än deras atletiska prestationer.

Av en fotograf fordras att vara på rätt plats vid rätt ögonblick – eller ännu mer avgränsat under bråkdelen av en sekund. För att skapa en känsla av ögonblicklighet gör tecknaren i praktiken det motsatta – lägger ner en massa tid. Det kräver en helt annan sinnesnärvaro. Georg Lagerstedt ägde den och blev en mästare i disciplinen. Förmodligen åskådliggjorde han mer i sina teckningar än han hade kunnat redogöra för med ord. Den som tittar närmare på hans teckningar kan drabbas av en svindlande känsla av att ha varit på den plats som skildras och upplevt den givna situationen.

RÖRELSE OCH DANS
Det sägs att Georg Lagerstedt började teckna med reservoarpenna under jakt, för att hinna med. En jaktkamrat minns honom som en god skytt men menar att han älskade djuren mer än jakten. En särskild förkärlek hade han för rävar, på grund av deras rörelsemönster. Han tecknade sekvenser av rävarnas smygande och travande för att greppa helheten. På samma sätt tecknade han hästar i rörelse och människor som dansar – ett annat favoritmotiv. Det finns teckningar av dans från alla tider i samlingen.

Idun Baltzersen – Förvandlingen

22 september 2018–20 janauri 2019

I Idun Baltzersens utställning »Förvandlingen« möter vi teman som berör unga kvinnors liv och deras relation till sig själva och omvärlden. Verken utforskar sociala maktförhållanden, kulturella markörer och kroppsspråkliga signaler. Dimensionerna gör också att varje bild kan avläsas på flera sätt – som ett auktoritärt monument, ett landskap av texturer eller en ytlig detaljstudie. Idun Baltzersen (f. 1987) arbetar med enorma träsnitt där själva blocken integreras i storslagna installationer av teckningar, grafik och textiler. Materialen inhandlas ofta på en bygghandel för att ingjuta hantverkskänsla och undvika konstnärliga konventioner. Hon arbetar figurativt med olika tekniker, främst träsnitt, torrnål, linoleumsnitt och teckning.

Idun föddes i Trondheim, Norge, men är numer bosatt och verksam i Stockholm. Hon tog sin masterexamen 2014 vid Konstfack i Stockholm och har sedan dess haft en mängd separat- och grupputställningar, bland annat på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm, Moderna Museet i Malmö, Uppsala konstmuseum och Galleri Thomassen i Göteborg. Hon har också medverkat på konstnärsresidens i bland annat Tyskland och på Island.

Fria uttryck – experimentell teckning

22 september 2018–20 janauri 2019

I anslutning till Idun Baltzersens utställning visades ”Fria uttryck – experimentell teckning”. Utställningen innehöll ett urval av abstrakta teckningar från samlingen, där välavvägda linjer och former skapar fria, uttrycksfulla bildvärldar som inte direkt avbildar vår omgivning. Medverkade gjorde Karl-Erik Boman, Aulikki Bondeson, Lennart Iverus, Janina Jasinska-Luterek, Marianne Jonsson, Per Lilienberg, Anna Ling, Carl Magnus, Ann Nyström Grundell, Inga Palmér, Michal Pa- ryzski, Oscar Reutersvärd, Lars-Erik Selin och Olle Ängkvist.

Stina Wirsén

2 juni–9 september 2018

Stina Wirsén (f. 1968) är en av Sveriges mest välkända och älskade illustratörer och barnboksförfattare. Hennes karaktäristiska bilder publiceras i såväl böcker som i dagstidningar, modemagasin och på frimärken. Stina är uppvuxen och verksam i Stockholm. Hon gick Grafisk Design & Illustration på Konstfack och började samtidigt att arbeta som illustratör på Dagens Nyheter. Efter några år fick hon anställning som illustrationsansvarig på samma tidning, ett arbete som kom att få stor betydelse för utvecklingen av svensk tidningsillustration.

Stinas böcker är översatta till femton språk och hon har tilldelats flertalet priser genom åren, exempelvis Elsa Beskow-plaketten, Stockholms stads kulturpris och Expressens Heffaklump. Hon har tidigare ställt ut på bland annat Nationalmuseum, Sven-Harrys konstmuseum, Bror Hjorths Hus och svenska ambassaden i Tokyo.

Hennes särpräglade bildvärld utstrålar elegans och enkelhet, men också styrka och omtänksamhet. De precisa linjerna rör sig ledigt mellan genrer och skapar intresseväckande bilder för både barn och vuxna. Utställningen bjuder på utvalda nedslag i hennes mångfacetterade karriär.

Tidningstecknare från samlingen

2 juni–9 september 2018

I anslutning till Stina Wirséns utställning visas ”Tidningstecknare från samlingen” med utvalda verk av bland annat Sven Rydén, Georg Lagerstedt, Lena Elmlund, Poul Ströyer och Janusz ”MAYK” Majewski. Samtliga teckningar i utställningen har publicerats i svenska tidningar/dagstidningar, till exempel Aftonbladet, Lutfisken, Dagens Nyheter och Hallandsposten.

Samtliga medverkande: Sven Rydén, Ingvar Bergman, Lena Elmlund, Poul Ströyer, Edward Lindahl, Janusz ”MAYK” Majewski, Anders ”Tecknar-Anders” Andersö, Georg Lagerstedt, Oscar Cleve, Fibben Hald, Martin Lamm, Lennart Gram, Lisa Enqvist, Sture Hegerfors, Tomas ”TOK” Karlsson och Lars-Erik ”Lehån” Håkansson.

Tillstånd: Love Lundell, Johan Björkegren samt teckningar från samlingen

20 januari–20 maj 2018

Ett tillstånd kan vara ett läge eller en situation, en flyktig utvecklingsfas eller något oföränderligt. Tillståndet kan vara allvarligt eller stabilt, flyktigt eller permanent, klart eller förvirrat. Det kan peka framåt mot en utveckling, vara en länk i en kedja av händelser eller uttrycka en känsla av övergivenhet.

Vi har bjudit in konstnärerna Love Lundell och Johan Björkegren. I dialog med deras bildvärldar visar vi teckningar från museets samling med landskap, vatten, surrealistiska betraktelser och sinnesstämningar.

Love Lundell, född 1981, är verksam i Stockholm och utbildad på bland annat Kunstakademiet i Trondheim. Han har haft en mängd separat- och grupputställningar, bland annat på Wetterling Gallery i Stockholm, Värmlands Museum och Restaurang Riche i Stockholm. Med collage, karbonpapper och klorin skapar han bilder som för tankarna till sagovärldar, drömska naturupplevelser och den sökande människan.

Johan Björkegren, född 1978 i Uddevalla, är verksam i Göteborg och utbildad på bland annat Beckmans designhögskola. Han har haft flera separat- och grupputställningar, exempelvis på Galleri Jonas Kleerup i Stockholm, Galleri Steinsland Berliner i Stockholm och Calix Gustav Gallery i Miami, USA. I Johans betraktande bilder skapade i tusch, blyerts och akvarell möter vi teman som kretsar kring ensamhet, saknad och tid.

Där finns något bortglömt som tränger sig på och visar sig som ogräs eller sprickor i öde landskap och terräng.

Ann Margret Dahlquist-Ljungberg

9 september 2017–7 januari 2018

Under hösten/vintern har vi glädjen att visa Ann Margret Dahlquist-Ljungbergs (1915–2002) bilder. Hennes teckningar lämnar ingen oberörd. Med svärta och allvar tecknar hon upp en värld där inget tycks vara där av en slump. Hon skildrar växtrikets taggiga vildhet och lyfter med omsorg fram såväl växtkraften som nedbrytandet. Bilderna rymmer både ett skarpt naturalistiskt avbildande och metaforiska framställningar av människan och samhället. Med ett starkt eget uttryck, som känns angeläget än idag, sätter Ann-Margret både ord och bild till livet.

Ann Margret Dahlquist-Ljungberg var författare och tecknare. Hon föddes 1915 i Ulricehamn och studerade redan som 17-åring vid Tekniska skolan (sedermera Konstfack) i Stockholm, följt av studier på Konstakademins etsningsskola i Stockholm. Hon var starkt engagerad i kampen för fred och brann för miljöfrågor. Under sitt liv skapade hon en rik produktion av texter och bilder, gav ut ett tjugotal böcker och hade utställningar i såväl Sverige som utomlands. Hon bodde under många år i Ljungby med sin make, konstnären Sven Ljungberg. Tillsammans grundade de Ljungbergmuseet. Ann Margret är representerad på bland annat Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Nasjonalgalleriet i Oslo och många andra håll runt om i världen.

I utställningen – som rymmer verk från 1930-talet fram till idag – ser ni surrealistiska skildringar, politiska kommentarer samt teckningar av naturen, allt ackompanjerat av hennes egna ord.

Alla verk är inlånade från Ljungbergmuseet. Länk till annan webbplats.

Från samlingen: halländskt mörker

9 september 2017–7 januari 2018

Utställningen ”Från samlingen: Halländskt mörker” visar verk av Roj Friberg, Olle Agnell och Bernt Jonasson. I deras verk skildras mörker, ålderdom, sorg och svärta, men också livet och döden. Teckningsmuseet har valt ut ett fåtal verk av varje konstnär där deras respektive unika bildspråk skildras, och som får representera höstmörkret på museet.

Den stora utställningen om svensk illustration 1880–2020

27 maj–27 augusti 2018

Teckningsmuseet i Laholm gör det första försöket någonsin att presentera den svenska illustrationens historia i en och samma utställning. Varje tid har sina illustrationer, som alla känner igen, men upphovspersonerna är sällan bekanta. "Den stora utställningen om svensk illustration" presenterar verk av över hundra illustratörer. Se odödliga klassiker och modeflugor. Möt gamla bekanta och lär känna några av illustratörerna som har framtiden för sig. Bakom utställningen står Andreas Berg och Sara Teleman som initierade och var redaktörer för den hyllade boken ”Svensk illustration” (2013).

Kristina Digman

28 januari–14 maj 2017

I vår visar vi Kristina Digmans bildvärld på Teckningsmuseet: illustrationer och bilder ur en rik samling böcker. Ni möter Flora på hennes kulle, Katt kan, Rädda spöket och många, många fler.

Växtriket

28 januari–14 maj 2017

Naturen har alltid inspirerat oss människor i vårt skapande. De oändligt varierade och repetitiva formerna tilltalar oss genom sinnlighet, variation och färgprakt. I utställningen ser vi ett urval av 1800- och 1900-talsteckningar från Teckningsmuseets samling.

Katja Tukiainen vs. Sigga Björg Sigurðardóttir

1 oktober 2016–15 januari 2017

Utställning och residens med Katja Tukiainen (Finland) och Sigga Björg Sigurðardóttir (Island), inom ramen för den halländska kulturinstitutionen Art Inside Out.

Alluring landscapes, deceptive twilight

4 juni–28 augusti 2016

I utställningen Alluring landscapes, deceptive twilight möter ni sex samtida konstnärer från Norge: Marit Victoria Wulff Andreassen, Ingri Haraldsen, Johannes Høie, Rina Charlott Lindgren, Sverre Malling och Christian Messel.

Tecknaren – en stunds koncentration

4 juni–28 augusti 2016

Teckningar ur museets samling av Anita Fröding, Oscar Cleve, Rudolf Flink, Karl-Gustaf Jönsson, Georg Lagerstedt, Viking Lanje, Edward Lindahl, Lasse Lindqvist, Staffan Tilander, Jörgen Zetterquist.

Per Åhlin – en animationens mästare (Laholms teater)

16 juli–14 augusti 2016

Per Åhlin, född i Hofors 1931, är en föregångare inom svensk animerad film. Den helt självlärde tecknaren och animatören har verkat i över femtio år och är verksam än i dag. Utställningen visas på Laholms teater.

Down by the river: Julie Nord, Christan Finne, Morten Schelde

23 januari–22 maj 2016

Rum, platser, ting och människor bär på historier och laddningar. I Down by the river flyter berättandet fram, likt en flod, och fångar fragment av vår värld och beskriver den med psykedelisk virtuositet. En utställning med de tre samtida danska konstnärerna Julie Nord, Christian Finne och Morten Schelde.

Sist in, först ut

23 januari–22 maj 2016

”Sist in, först ut” är en utställning med samlingens nyförvärvade verk, från Johan Tobias Sergels 1700-talsteckning till Sara Wallgrens ”Translations” från 2013.

Prime Matter – 102 konstnärer från USA och Europa

19 september 2015–10 januari 2016

Sedan utställningen Prime Matter öppnade på Senaspace Art and Tattoo i New York i oktober 2014, har en av de deltagande konstnärerna – Madlen Herrström, som är svenskfödd och Parisbaserad – anslutit sig till kuratorlaget för att utöka projektet till att omfatta fler konstnärer från Europa. Expansionen, som förnyat projektet, är ett spännande sätt att utforska teckningskonstens rikliga variationer över kontinenter, kulturer, språk och kontexter – samtidigt som man kopplar ihop och bygger upp dessa konstnärliga samhällen.

Kuratorer: Christopher Schade, Zoe Pettijohn Schade, Madlen Herrström

Ur skissblocket

19 september 2015–10 januari 2016

I utställningen möter vi skisser och skissblock ur Teckningsmuseets samling – bilder präglade av frisk direkthet och naken, rörande personlighet.

1955–1994 – 40 år med svenska tecknare (Laholms teater)

11 juli–16 augusti 2015

När föreningen Svenska tecknare firade 40 år, 1995, inbjöd de fyrtio av sina medlemmar att skildra var sitt år mellan 1955 och 1994. Årtalen lottades ut, i övrigt fick de fria händer. En del valde att fokusera på nationella och internationella händelser, andra lyfte fram personliga angelägenheter och privata minnen. Projektet resulterade i en unik utställning med fyrtio historiska – och individuella – betraktelser. 20 år senare, 2015, donerar föreningen Svenska tecknare utställningen till Teckningsmuseet i Laholm. Med anledning av detta visas ”1955–1994 – 40 år med svenska tecknare” på Laholms teater i sommar – en utställning som innehåller verk av bland andra Lasse Åberg, Cecilia Torudd (Ensamma Mamman), Sven Nordqvist (Pettson och Findus) och Jockum Nordström.

Träd

6 juni–6 sept 2015

I utställningen möter vi femton konstnärer som med olika förhållningssätt avbildat träd. Inbjudna konstnärer: Marie Holmgren, Ann Böttcher, Robert Johansson. Ur vår samling: Kurt Dejmo, John G Lundberg, Åke Nilsson, Bernt Jonasson, Signe Lanje, Viking Lanje, Eva Stockhaus, Emma Rosendahl, Edward Lindahl, Christina Göthesson, Rolf Lundqvist, Ove Persson.

Jonas Liveröd – Förfalskaren

24 januari–24 maj 2015

Är du intresserad av något av följande: Vakendrömmande, Medusas flotte, tvivel, saker som låtsas vara skulptur, uppfinnandet av hysterin, hänförelse, bluffar, bortappade ting, funna ting, sinnessjukhusarkitektur, missförstånd, det europeiska fortet, ofullkomlighet, minnesmärken, Roms uppgång och fall, kamouflage, absurdism och ambivalens, trä, övermod eller helt enkelt makalösa misslyckanden? Då kan Jonas Liveröds (f. 1974) utställning vara något för dig.

OBJEKT – teckningar från museets samling

24 januari–24 maj 2015

Grammatiskt antar objekt rollen som föremål för skeenden. Objekt beskriver de ting och personer som medverkar i en sats utan att utgöra subjekt. Inom konstvärlden pratar man ibland om ”objet trouvé”: alldagliga, ofta massproducerade föremål, som folk gör konst av. Ett objekt är också, i en strikt fysisk mening, en kropp eller ett föremål som består av sammanhängande materia. I utställningen Objekt visas inga levande kroppar. Endast teckningar av ting och en del objekt som varit – men inte längre är – levande.

Sagoöar och Brobyggen – Sara Lundberg, Emma Virke, Ida Björs

6 september 2014–11 januari 2015

Titta, läs och lyssna! I utställningen möter ni en färgrik sagovärld skapad av några av våra främsta samtida bilderbokskonstnärer. Med interaktiva delar kan ni ta er in i berättelsernas rum och möta bilderbokens världar. Upptäck färger i mörkret med Emma Virkes "Memmo och Mysen söker efter färger". Möt karaktärerna Vita och Öjvind och se hur de växte fram i bilder och skisser till Sara Lundbergs böcker, bland andra "Vita streck och Öjvind". Följ med in i folksagans värld genom Ida Björs inlevelsefulla teckningar, textilier och collage.

Magnus Bard – insidan ut

24 maj–31 augusti 2014

Utställning med DN-tecknaren och illustratören Magnus Bard (f. 1955). Bard har haft flera separatutställningar i Sverige och har deltagit i en rad olika grupputställningar i såväl Sverige som internationellt. År 2005 tilldelades han Stora Svenska Illustratörpriset och 2012 EWK-stipendiet.

Edward Lindahl – idéernas tecknare

24 maj–31 augusti 2014

Edward Lindahl var verksam som tecknare i Expressen i 28 år. Utöver det arbetade han som bokillustratör, skulptör, träsnidare och scenograf. Åren 1959–1963 var han ordförande i Föreningen Svenska Tecknare, FST. Utställningen fokuserar på Lindahls tidnings- och satirtecknande, och innehåller endast verk som tillhör museets samling.

Slow motion

25 januari–18 maj 2014

Teckningsmuseet visar i vår utställningen ”Slow motion” med konstnärerna Aleksandra Kucharska, Anna Ling och Sara Wallgren. I utställningen möts tre konstnärsskap som arbetar med de speciella stämningar och möjligheter som teckning ger. Med både stillhet och kraft i deras verk vaggas vi in i en kommunikation av gråskalor och möter ett rikt berättande fyllt av mening.

Owe Gustafson – Två sidor

7 september 2013–12 januari 2014

Teckningsmuseet visar i höst konstnären, illustratören och författaren Owe Gustafsons berömda grafiska form och teckningskonst, med briljanta bilder präglade av humor och lustfylld enkelhet. Se hans ständigt moderna och tidlösa bilder från ”Fem myror är fler än fyra elefanter” som varit en inspirerande och lärorik bildvärld för flera generationer. Möt delar av hans långa konstnärskap fram till hans allra senaste verk.

Lovisa Burfitt - All tomorrow's parties

8 juni–1 september 2013

Lovisa Burfitt är en av Sveriges mest kända illustratörer och modeskapare med ett unikt grepp vad gäller mode, människor och detaljer. Lovisa tog examen från Beckmans Designhögskola och gick som elev hos Marie-Louise Ekman på Konsthögskolan i Stockholm. Hon har illustrerat för bl.a. H&M, Guerlain och Sephora, Prêt à porter Paris, Absolut Vodka och skapat en serie frimärken för posten samt designat keramik hos Rörstrand.

Rosendals blandning

1 april–26 maj 2013

I utställningen har Björn Rosendal, en av Teckningsmuseets grundare, handplockat sina favoritverk ur museets digra samling. Vänner och kollegor, levande som framlidna, huserar med sina verk i en känslomässigt präglad utställning.

Björns egna ord om utställningen:

"Det är både svårt och lätt att plocka fram vad jag vill ha med bland de nästan nittontusen teckningar som hamnat i min hand under alla dess år. Svårt därför att det finns en sådan uppsjö av bra teckningar och att teckningen ofta bär med sig en historia som påverkar bedömningen. Det bli svårt att vara objektiv. Lätt är det, att bara plocka bland mängden utan att riskera att få fram dåliga alster. En bra tecknare är en bra tecknare. Om man är berömd eller okänd är oftast beroende av andra orsaker. Jag har valt att låta känslan tala och minnen av gamla studiekamrater och kompisar som jag ställt ut tillsammans med på 40- och 50-talet få utgöra utgångspunkten."

2012

14/1–19/2 Design: Halland Showroom

Kom och upplev det bästa inom halländsk formgivning just nu! I samarbete med Falkenbergs museum visar vi ett nytt jurybedömt showroom för halländsk design. Utställningen är framtagen av Falkenbergs museum och visar utvalda produkter från både frilansare och företag, däribland stolar, skrivbord och en pall från Möbelverket, chokladförpackningar formgivna av företaget Where is my pony, Britta Thelemans one-cut stool, Hanna Bossmarks pepparkaksform Chic och bokomslag formgivna av Thomas Frisk. Utställningen visas i foajén.

27/11–26/2 Martin Bergström – Arachnoid

Martin Bergström är en nytänkande kreatör som rör sig mellan mode och konst. En vild, galen och gränsöverskridande utställning där konst, design och scenografi möts i organiska två- och tredimensionella teckningar.

10/3–6/5 Britt Ignell Karlbrand – Tecknarens tankar, om vad teckning kan vara

I vår visar Teckningsmuseet teckningar och skulpturer av konstnären Britt Ignell Karlbrand. Hennes verk växer långsamt fram i hantverksmässiga processer. Det finns hos henne en grundläggande tanke om att efterlikna naturens sätt att förändras, slumpmässigt men ändå i bestämda strukturer där verken formulerar relationer till omvärlden. Tankar kring livet, materien och tiden bildar en berättelse.

10/3–6/5 Max Walter Svanberg 100 år

Det är i år hundra år sedan Max Walter Svanberg föddes. På Teckningsmuseet uppmärksammar vi detta genom att visa ett urval teckningar från hans rika konstnärskap. Utställningen visas i foajén och är ett samarbete med Max Walter Svanbergsällskapet och Malmö Konstmuseum.

17/5 – 20/5 Konstliv Halland

För 17:e året i rad arrangeras Konstliv Halland då konstnärer öppnar sina ateljéer för allmänheten. I en samlingsutställning på Teckningsmuseet visas verk av konstnärer och konsthantverkare i Laholms kommun.

26/5–19/8 Raw a line – Giertz. Falagara. Boucht

Teckningsmuseets sommarutställning Raw a line bjuder på samtida illustration och teckningskonst med en normkritisk ingång som vänder upp och ner på invanda föreställningar. De tre utställarna Anna Giertz, Alexandra Falagara och Beata Boucht är flitigt anlitade av tidningar som Bang, Arena, Vi, New York Times och den queerfeministiska tidningen Ful. Anna Giertz är konstnär och illustratör som med ett omsorgsfullt, fritt och öppet uttryck i flerbottnade bilder behandlar frågor om kroppen och naturen, närvaro och eskapism. Alexandra Falagara är illustratör och grafisk formgivning. Hon arbetar mot det förväntade och strävar efter att kommunicera utan att använda stereotyper. Beata Boucht arbetar utifrån mottot more is more med komplexa illustratioenr i många lager. De kan ha en tydlig ingång men det finns alltid mycket att upptäcka. Med förförisk estetik vill hon leda in betraktaren på normkritiska radikala tankegångar.

26/5–24/2 Med konsten som vapen och verklighetsflykt

Ur Teckningsmuseets samling lyfter vi fram två av konstens roller; konsten som aktivt ställningstagande och samhällskritik, samt konsten som själslindring och dekorativ njutning. Få kulturella områden är så omdebatterade som konstens. Där skönhet kan likställas med såväl exempel på högklassig konst som med slentrianmässig prydnad, kan ifrågasättande konst likställas med knivskarp samhällskritik såväl som med provokation utan substans. Båda kategorier existerar emellertid av en anledning. Lika väl som konsten kan uppmärksamma orättvisor och belysa samhällsfrågor kan den tillhandahålla en nödvändig själslindring. Flertalet konstnärer, poeter, musiker och författare har i svåra personliga kriser eller i krigshärjade länder valt att skapa fantasifulla, sköna verk som en nödvändig verklighetsflykt, medan andra genom konsten väljer att ifrågasätta rådande normer i både diktaturer och demokratier. För att uppmärksamma denna diskussion och belysa två av konstens motpoler har vi lyft fram ett brett urval ur Teckningsmuseets samling. Med denna utställning vill vi också visa teckningskonstens historia och utveckling. Tittar man på konsthistorien kan man se att många trådar och influenser håller sig kvar och utvecklas; epoker inom konsten är inte enskilda, inkapslade händelser. När en konstepok bryter sig loss från rådande normer är detta ofta en reaktion på just förgående epoker. Utställningsansvariga: Catharina Ohlsson, museipedagog, Marie-Louise Berntsson, arkivansvarig.

1/9–18/11 Helena Roos … frusna rosor och ömma bröst …

I höst visar Teckningsmuseet Helena Roos spännande konst. På väggar och golv skapar hon med text och bild monumentala svartvita verk som betraktaren kan vandra runt i som i en scenografi. Hon berättar historier utifrån egna dagboksanteckningar och med inspiration från musik, poesi och allt som kan hända i livet. Verklighet blandas med drömmar och förhoppningar i ett uttryck som är både kraftfullt och självutlämnande.

2/12–24/2 Emir Krajišnik – Levels and layers

Konstnären Emir Krajišnik arbetar främst med skulptur och offentlig konst, men också med teckning. I vinter visar vi hans utställning Levels and layers, om vilken han själv säger: ”Att skildra inre händelser och att bevittna den egna handlingen i tecknandets förlopp innebär att ta ett kliv in i en värld där inbillning, drömmar eller verkliga iakttagelser möts på flera olika plan. Där manifesteras teckningen som metafor, association, fragment, överraskning, konstruktion, dekonstruktion, verb eller adjektiv.” Verken i utställningen kretsar kring begreppet teckning, både i form av rörlig och icke rörlig bild; video, ljusobjekt, ljusprojektioner och tusch på papper.

2011

28.11.2010–13.2.2011 Günther Teutsch – som jag ser det

Med sin osvikliga förmåga att undersöka och iaktta fångar Günther Teutsch omvärlden med sin penna. Utställningen visar ett retrospektivt urval av teckningar och skissböcker från hans många resor genom åren.

19/2–24/4 Fågelstreck: Mattias Bäcklin samt fågelteckningar ur vår samling

Som fågelskådare och med influenser från hiphop-kulturen låter Mattias Bäcklin staden och naturen korsbefruktas, ofta storskaligt i finstämda gråtoner. Människorna är exkluderade, huvudrollerna är istället tilldelade fåglarna. I bilderna finns ett prövande av etablerade föreställningar och ett ifrågasättande av gränser mellan kultur och natur.

2/4–29/5 Lena Danielsson Wulcan – LINJE

Teckningens grundmaterial, grafit och papper är utgångspunkten för Lena Danielsson Wulcans arbete. Linjen är teckningens början, här har den frigjort sig från underlaget och tar sig ibland utanför ramarna. Grafit behöver inte alltid sitta fast inne i blyertspennan. Utställningen visas i Foajén.

14/5–3/9 Jorinde Voigt SUPERDESTINATION – Choreographed Coincidence

På Teckningsmuseet i sommar visas för första gången i Sverige den Berlinbaserade konstnären Jorinde Voigts internationellt uppmärksammade arbete. Jorinde Voigt vill själv definiera sitt arbete som en filosofisk tecknarprocess med ansatsen att synliggöra det osynliga och åskådliggöra grundläggande parametrar i vår värld – avstånd, hastighet, lägesbestämning, frekvens, pop-listor, genrer. De abstrakta teckningarna är uppbyggda kring ett strikt regelsystem och befinner sig i ett gränsland mellan vetenskap och konst.

12/6–28/8 Ockie Nidsjö – teckningar

Ockie Nidsjö föddes i Laholm (1954-2003). Samtidigt som man på Hallands Konstmuseum i sommar kan se en större retrospektiv utställning visar Teckningsmuseet utvalda teckningar ur sin samling.

10/9–20/11 Brit Swedberg Rörelsens magi – att fånga dansens väsen

Brit Swedberg har under många år tecknat och recenserat dans och teater. I vackra tuschteckningar har hon fångat magiska ögonblick under de stora koreografernas dansrepetitioner. I utställningen visas också inlånade verk från dansmuseet på några av dansens storheter, bland annat Abraham Walcowitz teckningar av Isadora Duncan.

10/9–20/11 Teater Hallands Jubileumsutställning

Skisser på teaterkostymer och rekvisita i en livfull presentation. Visas i foajén.

2010

23/1–25/4 I din blick – det tecknade porträttet

Många förknippar begreppet porträtt med beställningsverk av till exempel kungligheter eller andra prominenta personer, där man eftersträvat att lyfta fram vissa generella karaktärsdrag, kopplade till arbetsrollen hos personen som avbildas. Med utställningen I din blick – det tecknade porträttet har vi valt att lyfta fram porträtt där uttrycket är känsligt och nyanserat. I de mer privata porträtten, då man sällan är ute efter de offentliga porträttens allmänna egenskaper, blir resultatet gärna något mer särpräglat. Konstnärens relation till den porträtterade tillåts större utrymme. Den avbildade personens individuella drag och personliga sidor kan få en mer framträdande roll. Inte minst självporträtten speglar ”något annat” bakom blicken, som vi kan ana men inte alltid sätta ord på. Det tecknade porträttet har ofta ett omedelbart tilltal som fångar betraktaren i ett tidlöst möte. Vår blick möter den avbildade personens blick, som i sin tur mött konstnärens blick. Men vi kan inte få bekräftat eller dementerat våra tolkningar av uttrycket ifråga. Istället blir det ett personligt möte där vi projicerar våra egna känslor och använder våra egna bakgrunder och erfarenheter för att tolka och avläsa den avporträtterade. I din blick – det tecknade porträttet är Teckningsmuseet i Laholms första utställning i Länsmuseet Halmstads regi. Vi bjuder besökaren på tecknade porträtt ur våra båda samlingar av bland annat Ernst Josephson, Arvid Carlsson, Signe Lanje, Ragnar Sandberg, Åke Göranson m fl väl kända namn, samt privata porträtt som laholmarna lånat ut.

Sommaren 2010, Tecknare i undervegetationen

Steget från vetenskapliga illustrationer till samtida konst är kanske inte så långt som man kan tro? I sommarens utställning på Teckningsmuseet i Laholm visar vi samtida konstnärers tolkningar av flora och fauna. Genom ett samarbete med Galleri Magnus Karlsson i Stockholm har vi lånat in verk av den nya generationens stora namn inom konstvärlden just nu. Samtliga är konstnärer som använder naturen som utgångspunkt och teckningen som teknik – ett ”hett” medium idag, även internationellt. Till utställningen har vi också bjudit in Elizabeth Binkiewicz, vetenskaplig illustratör för att visa kopplingen mellan konst och vetenskap och hur de tar hjälp av varandra. Konsten har länge hämtat inspiration från naturen och inom artbestämning av exempelvis insekter är teckningen ett ovärderligt hjälpmedel. Medverkande konstnärer är Roger Andersson, Bianca Maria Barmen, Elizabeth Binkiewicz, Johanna Karlsson, Peter Köhler, Sverre Malling och Jeff Olsson. Utställningen var ett samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Galleri Magnus Karlsson.

11/9–21/11 Ragnar Persson – Black Sabbath

Ragnar Perssons bildvärld är som hämtad från en tonårings dagbok där figurerna ser ut att ha smugit sig ut för en tjuvrök i skogen. Han har alltid tecknat mycket och hämtat inspiration till sin speciella stil från hårdrockens och punkens bildvärld. Han är redan en mycket uppskattad konstnär, särskilt hos den yngre generationen, och just nu på god väg mot ett internationellt genombrott.

11/9 – 21/11 Tonårsteckningar

I foajén visas tonårsteckningar ur vår samling från 1700-tal till nutid.

28/11–13/2 Günther Teutsch – som jag ser det

Med sin osvikliga förmåga att undersöka och iaktta fångar Günther Teutsch omvärlden med sin penna. Utställningen visar ett retrospektivt urval av teckningar och skissböcker från hans många resor genom åren.

2006–2009

28.1.06 – 20.5.06 NYFÖRVÄRV
27.5.06 – 22.11.06 NILS CARLSSON MILIONEN och GUNNAR DIDOFF
30.9.06 – 20.1.07 SPRATTEL
3.3.07 – 1.7.07 Invigningsutställning LinjeLust
16.6.07 juni – 22.7.07 Helene Billgren ”Du vann Susann”
7.7.07 – 19.8.07 FEM HALLÄNDSKA KONSTNÄRER Rigmor Dahlqvist, Lennart Otsa, Eva Skogar, Günther Teutsch, Olle Waller.
7.7.07 – 30.9.07 Albert Engström – ett collage över konstnärens teckningskonst
28.7.07 – 2.11.07 Ulf Lundkvist
25.8.07 – 30.9.07 Anna Fröman
25.8.07 – 30.9.07 Ylva Lund
13.10.07 – 18.11.07 Jakob Anckarsvärd
8.11.07 – 6.1.08 Barnboksillustratörer från Danmark, Norge och Sverige
24.11.07 – 6.1.08 Paul Freud
24.11.07 – 6.1.08 Stefan Berger
12.1.08 – 17.2.08 Georg Lagerstedt
12.1.08 – 2.3.08 Vassil Simittchiev
23.2.08 – 30.3.08 Anders Didoff, Karin Ek och Heléne Sandegård
8.3.08 – 4.5.08 Carl Martin Hansen
10.5.08 – 29.6.08 Roger Risberg, Tommy Carlsson ”RIVERLAND”
24.5.08 – 29.6.08 Serieskolan i Malmö
5.7.08 – 31.8.08 Sol Kjøk – ”Book of Swells”
5.7.08 – 31.8.08 Teckning på huden – Tatueringskonst
6.9.08 – 2.11.08 Madlen Herrström – ”Hokus Pokus Filiokus”
6.9.08 – 2.11.08 Bertil Almqvist ”Barna Hedenhös”
8.11.08 – 4.1.09 Mari Kretz
8.11.08 – 4.1.09 Hardy Strid (ur samlingen)
10.1.09 – 22.3.09 Endre Nemes, Carina Kågström, Åke Nilsson – ur samlingen.
28.3.09 – 31.5.09 Roj Friberg, Lena Pårup, Bernard Andersson
6.6.09 – 23.8.09 Carl Frederick Reuterswärd & Agneta Geijer
29.8.09 – 1.11.09 Mikael Ericsson – Dark Honeymoon, Ur samlingen – Människor, miljöer och en gnutta surrealism.

2000–2005

jan-maj 2000 Vårutställning Nyförvärv
juni-dec 2000 Kvinnliga tecknare
jan-maj 2001 Vårutställning Nyförvärv
maj-dec 2001 Gerlesborg – en historisk exposé
jan-april 2002 Björn Brusewitz, Richard Ingelsson, Agneta Geijer, nyförvärv
maj-dec 2002 När det kommer till kritan – 100 konstnärer ur samlingarna
jan-maj 2003 Elsie Landström, Martin Lamm, Karl Erik Boman, Evy Låås, nyförvärv
maj-dec 2003 Oscar Cleve och Sven Rydén
jan-maj 2004 Ingela Svensson, Bernard Anderson, Olle Agnell, Gustaf Skoglund m fl
maj-sept 2004 På väg I, 4 konstskolor
sept-jan 2005 På väg II, pedagogiska projekt, krokier
jan-maj 2005 Yggdrasil av Edward Lindahl. I rörelse av Lena Björn
maj-sept 2005 Sagolikt. Bilder av ett 15-tal konstnärer som snuddar sagans stämning
24.9.05 – 21.1.06 FYRA FRÅN SYDHALLAND Fyra konstnärer med anknytning till Laholm med omnejd

1992–1999

juni-dec 1992 Sydhalländska konstnärer m fl
dec-maj 1993 Agneta Geijer, Elsie Landström och nyförvärv.
maj-dec 1993 Professorer och lärare m fl
dec-maj 1994 Knut Irwe, Folke Andreasson och nyförvärv
maj-dec 1994 Okänt 1800-tal
okt-maj 1995 Endre Nemes dec-maj 1995 Nyförvärv
maj-dec 1995 Tidningstecknare
dec- maj 1996 Oscar Cleve och andra
april-maj 1996 Ann Mari Didoff
maj-dec 1996 Halland
jan-maj 1997 Vårutställning Nyförvärv
maj-dec 1997 Porträtt
jan-maj 1998 Vårutställning Nyförvärv
maj-dec 1998 13-15 år – tonårsteckningar under 200 år
jan-maj 1999 Vårutställning Nyförvärv
maj-dec 1999 Agneta Geijer


Publicerad:  |  Senast uppdaterad: