Att på ett vetenskapligt och verklighetstroget sätt teckna av arkeologiska fynd som gjorts vid utgrävningar är en gammal dokumentationsmetod. Det finns belägg för att fyndteckning använts i Sverige åtminstone sedan 1600-talet. När arkeologin blev klassad som en vetenskaplig praktik under andra hälften av 1800-talet började metoden användas mer strukturerat. Författaren och arkeologen Oscar Montelius praktverk ”Minnen från vår forntid” från 1917 är fullt av detaljerade illustrationer av fynd från hela Sverige, skapade av tecknaren och grafikern Olof Sörling. På ett vetenskapligt sätt har föremålen åskådliggjorts i kronologisk och typologisk ordning. Än i dag är Montelius verk en källa till inspiration för samtida arkeologer och fyndtecknare.
Under senare delen av 1800-talet blev fotografi en alltmer tillgänglig teknik. Då blev det också vanligare att arkeologerna tog med sig en kamera för att dokumentera fynden under utgrävningarna. Under fotografiets tidiga år var det dock svårt att få tillräckligt tydliga bilder, som dessutom skulle kunna användas i rapporter och andra tryckta skrifter. Länge var därför teckningen den främsta metoden för att återge objekten på ett tydligt sätt. Under 1990-talet blev digital fotografering allt vanligare och senare även 3D-skanning. Detta gjorde det möjligt att skapa snabba och billiga avbildningar av föremål, och efterhand har den digitala dokumentationstekniken blivit alltmer utbredd. Teckning används dock fortfarande inom rapportering och förmedling av fynd från utgrävningar, men i allt mindre utsträckning. Det är inte heller alla föremål som tecknas av, utan ett urval som är extra intressanta att synliggöra ur aspekter såsom funktion eller ålder.
I utställningen visas ett urval av fyndteckningar som lånats in från Hallands konstmuseums och Kulturmiljö Hallands arkiv, med fokus på utgrävningar och fynd från Laholm med omnejd.
Medverkande tecknare: Anders Andersson, Anne Carlie, Staffan Hyll, Annika Jeppsson och Bo Lundevall.
Fynd av keramikkärl från arkeologisk undersökning vid fornlämning Laholm LFS RAÄ 164, fastighet Kärragård 3:7. Undersökningen gjordes år 1993 inför arbetet med dubbelspåret på Västkustbanan mellan Eldsberga och Hallandsås. Teckning: Staffan Hyll.
(Bild längst upp: Fynd av flintavslag från arkeologisk undersökning vid fornlämning Veinge RAÄ 325, fastighet Skogaby 2:31. Undersökningen gjordes år 2007 inför omläggning av väg 117 (numera väg 15) mellan Daggarp och Skogaby. Teckning: Anders Andersson.)