Julkalendern är ett omtyckt inslag i december månads radio- och tv-tablå. De årligen sända kalendrarna i SVT och SR är ett nordiskt fenomen, med ursprung i Sverige. Julkalendrarna bidrar med förväntan och julstämning för hela familjen, men kan också väcka diskussion och ibland upprörda känslor. De tillhörande papperskalendrarna har genom åren tecknats av ett stort antal svenska illustratörer, varav somliga har tilldelats uppdraget flera gånger. Det är inte alla kalendrar som bara har luckor – en del har figurer som tittaren själv ska klistra in.
I utställningen ser vi de flesta av SVT:s och SR:s julkalendrar från åren 1958–2021. Vi kan se hur teman, estetik och tekniskt utförande har ändrats genom tiderna. Samtidigt är det mycket som är sig likt. Kalendrarna har i huvudsak samma format och för det mesta 24 luckor. Det är också oftast mycket detaljer i bilderna. Utförandet präglas av pennor och vattenfärger och under senare år av digitalt tecknande. Utställningen bjuder på igenkänning och nostalgi, ett koncentrat av julstämning och ett svenskt kulturarv.
Den första tryckta julkalendern gjordes i Tyskland omkring 1920, och den första svenska adventskalendern skapades 1934 och såldes av Sveriges flickors scoutförbund. Den var tecknad av konstnären och illustratören Aina Stenberg-MasOlle. 1957 gjorde SR sin första adventskalender, ”Barnens adventskalender”. Den hade en tillhörande papperskalender, tecknad av illustratören Einar Lagerwall, och var tryckt på ett uppslag i veckotidningen Röster i radio-TV. Radions adventskalender blev oväntat populär och till 1958 års upplaga ”Julbestyr på en bondgård” såldes även en separat papperskalender med luckor, tecknad av illustratören Sören Linde. 1960 var det premiär för den första tv-sända julkalendern, ”Titteliture”. Papperskalendern tecknades av illustratören Thor Lindmark.
Till en början var uppmärksamheten inte så stor kring kalendrarna, som var riktade till barn, men med 1967 års tv-klassiker ”Gumman som blev liten som en tesked” började även ett par miljoner vuxna att titta på programmen. Det året tecknades papperskalendern av illustratören Björn Berg. Den första adventskalendern som sändes i färg var Tage Danielssons ”Hercules Jonssons storverk” från 1969, med en papperskalender tecknad av illustratören och animatören Per Åhlin.
Fram till 1972 hade radio och tv samma papperskalendrar, men därefter blev det två separata produkter varje år, med två helt olika ramberättelser. 1971 ändrades namnet från adventskalendern till julkalendern. Formatet har med något undantag varit detsamma sedan dess. ”Mysteriet på Greveholm” från 1996, med tecknad kalender av illustratören Peter Nyrell, blev den första kalendern med ett tillhörande datorspel på CD-skiva, något som blev en stor succé.
Julkalendrarna är inlånade från en privat samling.
Reportage om utställningen i P4 Halland, SVT Halland (sändes även i Rapport), Hallandsposten och Laholms Tidning
(I kollaget skymtar julkalendrar skapade av CJ Listherby, Linus Kullman, Emil Maxén, Robert Benson, Bengt Arne Runnertröm, Ewert Karlsson, Sonja Härdin, Åke Arenhill, Hans Westman, Eric Palmquist och Sven Nordqvist.)